Henrik "Långe" Jonsson^1,2 ~1555–>1648

Personanteckningar

Hendrik "Långe" Jonsson bör ha varit gift två gånger. Osäkert hur barnkullarna var fördelade.

Svedjefinne i Nästvattnet, Gudmundrå. Uttagen till knekt som gammal.

Gothe nämner en inlaga i vilken de skattskyldiga männen i Gudmundrå ber för "gamble fattige mannen Hindrick Jonsson finne", vars son uttagits till knekt i stället för en annan, som nyss stupat i Stralsund.

Finnens son kunde inte svenska och kunde följaktligen inte delta i krigsövningar. "Låt gubben få sin ålderdomströst igen, han kan tjäna Ers Nådher för diure skytte". (Nordmalings och Bjurholms socknar, sid 548)

Om Gudmundråfinnarnas levnadsvillkor berätta även boskapslängderna från 1620-talet. Hinrik Jonson hade 1 sto, 14 kor, 6 kvigor, 1 tjur, 8 får, 1 svin samt i utsäde: 1 1/2 tunna på åker och hela fem tunnor på sved. Uttagen till knekt som gammal. Bosatt 1606 till 1639 På fjället......

Så här skriver Tyko Lundkvist i "Finntorp och Finnmarker¨i Ångermanland" angående Gudmundrå finnmark:

"På höglandet mellan Viksjöåns källflöden och Ångermanälven låg på 1500-talet en kronoallmänning som var obebodd men nyttjad av Gudmundrå sockenbönder för träskfiskets skull. Hit upp nådde även de inflyttade finnarna och bildade den bosättning som...kallades finnmarken. 

--- Ehuru bynamn inte börjar förekomma förrän på 1620-talet är det ingen tvekan om att alla de som i början kallas "finder" eller "fiellfinder" bodde i Nästvattnet och Mjövattnet.  --- De första finnarna var Hans Hansson (1596), Henrik Olsson (1596-1614) och Hindrik Larsson (1601-1614).

Sedan följer Hindrik Jonsson i Nästvattnet (1613-1633) och Jakob Hindersson i Mjövattnet (1621-1628). En av finnarna kallades Lång-Hindrik och bodde i Mjövattnet 1628-1646. Han hette också Hindrik Jonsson och måste på något vis skiljas från sin namne i Nästvattnet.

--- Mårten Hindersson var enligt Tyko L bror till Mats H. Ur hans bok "Öreälvens byar":