Erik Eriksson 1694–1770

AGN1723,22/2,§8:

Cronobåtsmannen Mårten Löf och hans rotebönder Erik Eriksson från Orböle , Jon Olofsson och DanielErichsson från Baggård, anmälde sig hava blivit förlikta om Mårten Löfs Hus-hyra för 10 år tillbaka, att han låter sig nöja med 24 dr. kmt. vilket rotebönderna skall till honom betala, vilken förlikning efter deras begäran och Kungl. Förordningen av den 4 Juli 1695 § 23 sl. med dom stadfästes.

AGN1723,22/2,§9:

Olof Olofsson och Erich Erichson ( Erik Eriksson)i Orrböle, Pär Matzon ( Per Mattsson ) och Johan Andersson i Nyåker, Mårten Johansson, Erich Erichsson och Mårten Jonsson i Angnäs, ( Erik Eriksson i Agnäs ) Matz Matzon ( Mats Mattsson ) och Daniel Eriksson i Brattsbacka, klaga genom deras fullmäktige Båtsmannen Johan Jerpe, ( Johan Hjärpe ) att de denna vinter med möda kommit till Kyrkan, av orsak Anders Larsson och Nils Eriksson i Sunnansjö efter ur och snöfall intet vågat över deras ägor, samt anhålla att de för sådant med plikt beläggas må. Anders Larsson och Nils Ericksson svarar sig fört timmer till deras av Ryssarna uppbrända Gårdars byggnad, att hästarna voro alldeles maktlösa och kunna intet gå genom djup snö, vilket Nämndemannen Isak Jacobsson från Mo med flera intygade sant vara. Ty finner Rätten skäligt denna gången befria Anders Larsson och Nils Eriksson från Kärandernas tilltal i detta mål. Men varnas att hädanefter Väga när det behöves, så kärt dem är att undvika Plikt.

AGN1723,22/2,§28:

Ländsmannen Hans Finberg anger att drängen Anders Erichson från Pedersöre Socken i Österbotten, skall den 20 December sistlidna dött på vägen till Lycksele Lappmark, samt begär att Rätten över hans avgång rannsakar, och ... dömma ville. Erich Erichson från Orböle som efter Ländsmannens berättelse följde Anders Erichsson framkallades, och förmanades att rederligt tillstå varav han döden ljutit. Berättade att när de förberörde dag om aftonen genom löpte på skidor från Mårten Johansson i Agnäs, klagade Anders Erichson sig intet sjuk, utan drog ett litet Ark, däruti han hade en kagge Brännvin ochmat. Om aftonen kommo de in mot Bastuträsk 1 mil från Agnäs beläget, och ville där taga natt härberge, och som Anders Erichson tyckte besvärligt vara att draga sitt Ark uppför backen till gården ochåter tillbaka igen, så begav han sig över ett led in på den vägen som löper från Badstuguträsket till Lycksele att på samma väg lämna Arken till andra dagen. Emellertid gick Erich Erichsson till gården, och över natten blev hos sin morbror Johan Matzon. Men Anders Erichson kom intet. Ty tänkte de att han farit vilse och begynte söka, samt funno honom .. mil från gården på Lycksele vägen ligga död, sedan han löst skidorna av sig, krupit på händer och fötter och sparkat i snön, såsom i döds pina stadd, dock hade han (någon) åkomma. Erich Erichson for strax till Anders Erichsons husbonde, bemälde Mårten Johansson och bådade honom först, då han och hans granne Johan Johansson tog ett Ark och Liket därpå och drogo till Agnäs. Erich Erichson säger att den dagen Anders Erichson omkom, var nog kallt. Mårten Jonsson närvarande, tillstår sig på Erich Erichsons bud avhämtat den döde, som låg på vägen, vilken går från Badstuguträsket till Lycksele, men hade ingen annan åkomma än att hans inälvorlupit neder, ty han plågades svårt av Bråck, och som husbonden menar, där uti den starka kölden dödblivit. Eljest har han i sin tjänst troligen förhållit, kunde sina Kristendomsstycken och begagnadeHerrens Heliga Nattvarden Johan Johansson efterspordes, men är ej tillstädes, ej heller instämd. Mårten Jonsson säger att Krono-Båtsmannen Esaias Flink synat liket. Alltså kallades Flink och efter avlagd Ed med fingrar å Bok, vittnade att han sistlidna Juletid kom till sin bonde Mårten Jonsson i Agnäs att fordra sin rättighet, bad Mårten Jonsson honom kläda av berörda lik, medan Mårten Jonsson skulle köra efter hö, vilket Flink gjorde. Såg därmed ingen annan åkomma, än att dess pung av tarmloppblivit stor som ett barnhuvud. Sedan svepte Mårten Jonssons hustru Annika Johansdotter och pigan Sophia Johansdotter liket och lade i likkistan. Länds- och Nämndemän berätta sig intet hört, mindre kan förstå att Anders Erichson på annat sätt omkommit, än anfört är, samt villigt betyga att Erich Erichson är av god frejd och sig alltid väl föreställt. Mera var vid denna ranskning, som upplästes, ej att påminna.

RESOLUTIO.

Emedan drängen Anders Erichson fört ett förtroligt leverne, och ingen liknelse funnit mindre någon kunnat säga att han själv eller andra avkortat hans liv. Ty föreställer Rätten sig att han i sin passion Bråck döden ljutit, och fördenskull dömmer att hans Lik må ärligen och på behörigt sätt till graven befordrat bliva, likmätigt Kyrkolagens 18 Capitlet § 1.

AGN1725,22/2,§30:

Tionderäknare Nordmaling:

Östen Nilsson i Rönholm, Anders Eriksson i Mo, Anders Eriksson i Ledusjö, Jonas Olofsson i Baggård, Erik Eriksson i Orrböle, Per Mattsson i Hörnsjö, Olof Persson i Ängersjö, Matts Eriksson i Norrbyn, Östen Ivarsson i Öre, Olof Olofsson i Håknäs, Per Eliasson i Järnäs, avlade deras Trohets och Ämbets Ed, samt troligen undervistes att taga sig tillvara för månad.

AGN1726,28/11,§33:

Bef.mannen Välbem. Olof Westman berättar det isarna i början av sistlidne April månad blivit så svaga, att de resande ej kunde över dem komma utan livsfara, och att han fördenskull nödgats den 9 av samma månad, stämma följande bönder att uppbtyta Sommarvägen, nämligen: Anders Eriksson och Åsmund (Asmund ) Svensson i Ledusjö, Sven Olofsson, Per Jonsson, Erik Johansson och Lars Håkansson i Djupsjö, Jon ( Jonas ) Olofsson, Mårten Andersson och Mårten Nilsson i Baggård, Erik Johansson, Nils Eriksson och Anders Larsson i Sunnansjö, Olof Olofsson och Erik Eriksson i Orrböle, Matts Mattsson och Daniel Eriksson i Brattsbacka, Johan Andersson och Per Mattsson i Nyåker, Erik Mattsson, Mårten Johansson och Mårten Jonsson i Agnäs, Olof Johansson, Erik Karlsson, Per (Mattsson) och Mikael Jacobsson i Hörnsjö, Johan Jonsson, Olof Tobiasson och Tobias Olofsson i Gräsmyr, Erik Andersson, Jonas Jonsson, Olof Jonsson, Anders Pålsson, Hans Johansson och Per Andersson i Hummelholm, Jonas Larsson, Erik Svensson och Johan Pålsson i Torrböle, Per Persson i Örsbäck, Anders Eriksson och Anders Persson i Hallen, Olof Olofsson d.ä., Nils Tobiasson, Östen Olofsson och Olof Olofsson d.y. i Brattfors, Olof Davidsson i Mullsjö, Johan Persson, Mats Eriksson och Olof Danielsson i Norrbyn, Erik Olofsson i Sörbyn, Jacob Tomasson, Olof Andersson, Olof Jacobsson och Östen Ivarsson i Öre, Olof Eriksson, Per Eliasson, Jonas Olofsson och Anders Jonsson i Järnäs, Jöns Sjulsson, Johan Nilsson, Nils Olofsson och Johan Persson i Bredvik. Dock böta de allesammans efter sitt hemmans skyldighet i berörda mål. Ty anhåller Bef.mannen att de för slik treska och olydno de bötefällas må. Berörda personer uppropades att sig häröver förklara. Men ingen av dem var tillstädes, icke heller låtit anmäla något hinder, oavsett de, efter Nämndemännen Isak Jacobssons i Mo och Johan Larssons i Bredviksamt Länsmannens Hans Finbergs intygan, blivit i god tid för detta Ting stämda. Alltså

Resolverades

att alla ovanbenämnde personer skola för stämningens försittande i så angeläget mål, plikta var sina 3 mk.Smt. efter 3:e. Capitlet Byggninga Balken och 33 Capitlet Tingsmåla Balken. Dessutom sakfälles de till 1 dr. Smt. böter vardera för det de varit borta vid uppropet. Dock bör Bef.mannen så långt före nästa Ting låta dem om denna Resolution lageligen ansäga, att de må hava tid honom därtill att stämma, om de vilja, och förmena sig kunna laga förfall visa, eller skäl hava att återvinna huvudsaken, likmätigt Kungl. Förordningen av den ... Juli 1695 § 2.

AGN1735,4/3,§13:

Sd. Erik Eriksson i Orrböle besvärar sig däröver att Djusjö Byamän nu på 2 år inbärgat en myra om 5 lass hö, och den avbärgat änskönt den skall vara belägen inom Orrböles skatteskogs rå linjen som går ifrån översta kullen av (ava)myran till Lillbäcken.

Erik Pärson ( Erik Persson ) och Swän Olofson ( Sven Olofsson ) å egna samt efter fullmakt å de övriga Djupsjö grannarnas vägnar, bestridde intet den av Käranden ……. Rålinjen, men förmente att myran quastiones, skall ligga på deras ägor, som dock av käranden bestriddes. I anseende vartill Nämndemännen Anders Larsson i Sunnansjö och Olof Sjulsson i Lögdeå härmed förordnade varda, att i Laga tid och vederbörandes närvaro igenom .... beskaffenheten här av inhämta, varvid Crono hemmans åboernas (fullmäktige) sig även infinna, bör sedan Bef.mannen nu dess förordnande anstaltat blivit enligt 26 Capitlet Byggninga Balken ll. samt Kungl. Brevet av år 1686.

AGN1736,4/12,§3:

Sd. Erik Ersson i Orrböhle ( Erik Eriksson i Orrböle ) ansökte efter stämning huruledes som efter Härads Rättens Resolution den 5 Mars detta år med gjorda Syn utfört där talan under Djupsjö Byamän angående en Slåttmyra som dessa samma för 3 år sedan skola (inräknat) under deras Crono hemman fastän besagda Syn genom Djupsjö Byamäns förvållande ej skall kommit i verställighet så skola likväl Djupsjö Byamän vid Rålinjens enskilda uppgående, parterna emellan själva befunnit att de till benämnda Slåttermyra obefogade varit, varför de all vidare talan ……… i anseende var att och ……. icke dessto mindre Erik Erisson blivit förorsakad att omkostnaderna så vid 2:a. Tinget som med Synen och dessförutom varit 3 år i Ting att det på ingen …….. ,så påstår han att Djupsjö Byamän måtte påläggas att sådant honom gottgöra efter räkning, som Ad acta lades med 47 Capitlet 28 § alldenstund sammaderagenom Anders Larsson i Sunnansjö förklarar sig ej kunna om denna slåttesmyra göra vidare påstående efter de befinnas den ligga på (oskattade?) ägor, men de icke dess mindre förorsakat Erik Ersson onödig rättegång samt ohemult avgärgat myran 3 års tid. Fördenskull förklaras Djupsjö Byamän skyldiga att för allt sådant med 24 dr. kmt. ersätta och betala.

AGN1743,9/12,§26:

S.d. Som Gunilla Nilsdotter i Örrbölle ( Orrböle ) befinnes vara med döden avgången, ty kommer dess gjorda Testamente under Erik Erson ( Erik Eriksson ) i Örböle såsom dess husvärd, av all efter dess död befintliga egendom enl. Anna Margreta ……… inlämnade skriflerl. bevittnade avhandling i denna månad, att över …….med dess närmaste arvingar, vilka inom natt och år sig däröver hava att förklara.

AGN1744,12/3,§17:

S.d. Sökte förmyndaren för avl. Gunilla Nilsdotters halvsyster, pigan Karin Nilsdotter, Nämndemannen Johan Pålsson i Torrböle, att klandra det Testamente varigenom bemälda Gunilla givit dess ringa kvarlåtenskap till Erik Ersson i Örböle ( Erik Eriksson i Orrböle ), med påstående, att därför arvingarna till delnings falla måtte och Erik Ersson bliva pålagd det upprättade inventariets riktighet Edeligen bestyrka. Härvid befanns, att avl. Gunilla Nilsdotter även har andra släktingar. I anseende till vilka anstånd givits dem, och emedan ej bevisas kunde, ehuru Svarandena sådant påstå, att deav Testamentet erhållit communikation.

Ty kunde Tings Rätten innan sådant föregått och de i följe därav med sina utlåtelser ankommit, eller deras talan i anseende till kommunikations-tiden efter Lag företagit, anser käranden sig med anförda måls avgörande ej befatta. Emellertid åligger Erik Ersson, att efter upprättat inventarium, i 3:ne. Mans övervaro, ifrån sig leverera och insätta den avlidnas kvarlåtenskap, till dess slut i Sakenbliver, så framt någon vänlig förening ej emellan kommer

AGN1744,12/3,§16:

S.d. Erik Erson ( Erik Eriksson ) i Orrböle erhöll första uppbudet å hemmanet 7 ½ sel. Hus och Jordi Nordmaling och Orrböle, vilket dess broder Jon Erson ( Jonas Eriksson ) jämte dess hustru Karin Johansdotter avsagt all talan, såvida Erik Erson honom förnöjt med 20 dr. kmt. enligt kvitto-brev daterat Lycksele den 11 nästl. Jan., varutom även Erik Erson betalat till Matts Mattsson för hemmanet 54 dr. så väl som till Handelsman Jonas Signmarch 66 dr. 12 öre kmt. enligt avhandlings skrift underskriven av Jonas Erson och fadern Erik Erson i vittnens närvaro den 26 Dec. 1735.

AGN1744,1/12,§1:

S.d. Erik Ersson i Orrböle ( Erik Eriksson ) erhöll andra uppbudet å hemmanet 7 1/2 sel. Hus ochJord i Orrböle, vartill dess Broder Jon Ersson ( Jonas Eriksson ) avsagt all talan, såvida Erik Ersson honom förnöjt med 20 dr. kmt. varutom även Erik Ersson betalt till Matts Mattsson för hemmanet 54 dr. såväl som till Handelsman Jonas Signmarch 66 dr. 12 öre kmt. enl. avhandlings skrift den 26 Dec. 1735.

AGN1745,8/3,§8:

S.d. Erik Ersson i Örböle ( Erik Eriksson i Orrböle ) erhöll tredje uppbudet å hemmanet 7 ½ sel.Hus och Jord därstädes, som han av Brodern Jon Ersson för 20 dr. kmt. förnöjning, samt betalt för hemmanet 54 dr. kmt. jämte til Handelsmannen Jonas Signmark 66 dr. 12 öre kmt. varom första uppbudet den 26 Dec. 1735 vidare handlar.

AGN1745,8/3,§16:

S.d. I stället för 59 dr. kmt. som Erik Ersson i Orböle ( Erik Eriksson i Orrböle ) påstod änkan,avlidna Gunilla Nilsdotter honom skyldig vara, enl. ingiven räkning, för hennes hyra i 4 års tids bärgning för en kostnads hållning, erlagt tionde-smör, likstol m.m. Varför han efter stämning sökte sin förnöjelse av bemälda avl. halvsysters Karin Nilsdotters ( Katarina Nilsdotters ) arv, hos dess förmyndare Johan Pålsson i Torrböle inneståendes, förklarade omsider på föreställning bemälde Erik Ersson sig tillfreds och nöjd med ovannämnda Gunilla (Pärsdotters) kvarlåtenskap, som hon hos Erik Ersson såsom sin husvärd kunnat hava efter sin död, övrigt, och vilken hon likaledes på sotesängen, med Anna Margareta Jesenhaus intygan, Erik Eriksson under Testamenterat, enl. uppvisat inventarium, sig bestigande till en värde å summa 24 dr. 24 öre kmt. Och alldenstund förmyndaren Johan Pålsson viddetta ej hade att påminna. Alltså ock Tings Rätten anförde Erik Erikssons begivande, såsom billigt och skäligt, med Dom gillade och fastställde. Blivande i följe härav all vidare pretention i detta mål upphävd.

AGN1746,5/3,§24:

S.d. Nyåkers Byamän Johan Andersson och Erik Ersson ( Erik Eriksson ) påstodo efter stämning attnjuta .. skillnad i Skog och Mark sig och Hummelholms Byamän emellan, vilket skall av gammalt sträcka sig från Spångmyrdalen till Gluggberget och till Gravaberget, vilket även en Rå- Karta som häröver efter härmelser finnes, angiva skall. Men svarandena Hummelholms Byamän bestrida, med invändning att gamla Råskillnaden skall böra gå efter Öre-ån, som de av urminnes tider skola hållit för den rätta, som de ock tillstodo sig hava sina ägor insträckta på båda sidor om bemälda ström intill Hönäset.Det nu Nyåkers man skall söka att efter de intet någon del därav fått i (rätt) tid, förmodandes kärandena, att sådant så mycket olagligare bör anses, som Hummelholms Byamän från början på annat sätt allenast överenskommit till någon viss tid, där inkommit har Erik Andersson i Nyåker med sin farbroder att närvarande Per Persson med namn utgivne attest bevisa sökte, .. framhållandes att han av barndomen aldrig annat hört, än Hönäset hört under Hummelholms Byamän, och att Älven varit skillnad dem emellan. Varpå Nyåkers man åberopade det Erik Ersson i Orrböle som intygade samma skillnad gått från Spångmyrdalen till Gluggberget på Norra sidan av Älven. Mellan dessa Råmärken skall vara efter hans utsago ungefär en halv mil, skolande efter samma skillnad Hönäset falla inom inom Nyåkers Råmärken. Länsman Peter Myrström, Olof Andersson i Öre och Olof Sjulsson i Lögdeå, nämndemän, hava efter ingiven besiktnings attest av den 22 Sept. 1745, befunnit att efter Land-Kartan mellan anförde Byamän, Rået sig sträcker ifrån Orrmyrhällan och (Brännskolan) till Gravaberget, och emellan Orrböles ochNyåkers byägare ifrån Spannmyrdalen till Globerget och Gravaberget. Erkännande Syne och Byamännen att något sådant Rå ej finnes deras Skogar emellan som för Lageligt anses kan, beropar sig allenast å bägge sidor på gamla härmelser.

I betraktande av vilka omständigheter Tings Rätten föreslog Parterna, som eljest inga skrifter tillbestyrkande av deras talan hade att förete, det vore i den händelsen säkrast att låta sina Skogar efter skatten avvittra, men ville sig icke bepröva. Fördenskull som denna tvistigheten igenom ägandesyn ej kunnat slitas, av den beskaffenhet vara prövas att densamma efter 14 Capitlet Jorda Balken utan på själva tvistigheten till avgörande icke upptagas kan. Alltså Häradshövdingen med nödig Nämnd då Laga tid infaller, detta ärende i samtliga Parters närvaro sig företaga vill, varvid och någon å Cronones vägnar tillställas bör, som de å bemälda Byar varande Cronohemmanens rätt bevaka kan.

AGN1747,6/3,§7:

S.d. Erik Eriksson i Örböle ( Orrböle ) lät uppvisa för Rätten en av dess Broder Jon Eriksson och Fader Erich Erichsson den 26 Dec. 1735 utgiven skrift däri anföres, hurusom bemälde Erik Eriksson den gången betalt för hemmanet 7 ½ sel. Hus och Jord i Orrböhle till Matts Mattsson 54 dr. och Handelsman Jonas Singmark 66 dr. 12 öre, tillsammans Etthundrade tjugio dr. 12 öre kmt. men jämväl och pådet Jon Eriksson ej skulle finna sig missnöjd, Erik Eriksson även till honom betalt 20 dr. kmt. Och som hemmanet ej kan skattas för högre värde, lämnar Jon Eriksson andra klander där, och detsamma Erik Eriksson tillägnar, vilken alltså nu över detta köp (avvaktar) Rättens stadfästelse, och emedan Erik Eriksson därå trenne oklandrade uppbud erhållit, näml. den 12 Mars och 26 Dec. 1744 samt 8 mars1745. Alltså dömde Rätten för nämnda hemman 7 ½ sel. Jord och Hus Erik Eriksson och dess arvingar tillhöra efter 1 och 4 Capitlet Jorda Balken.

AGN1752,9/3,§20,Lagfartsprotokoll:

S:D: Emedan Erik Olofsson Runman och Jon Olofsson i Håknäs med sine svärföräldrars Erik Erssons iOrrböle och hustru Märeta Hansdotters samtycke, till svågern Johan Swensson och dess hustru försåltbesittningrätten till bemälte deras svärfaders skattehemman i sistnämde by av 7 1/2 ssädesland emotav vardera kvitterade 100 daler koppmt, likmätigt därom d. 26 september nästl. år uti vittnens närvaro skrifteligen upprättad avhandling. Ty och som Johan Swensson i anledning härav anhölt att för sig och sin hustru undfå det första uppbudet å bemälte sig tillhandlade börds och besittningsrätt, fant Härads Rätten skäligt, att denna hans begäran bifalla.

AGN1753,13/4,§3,Lagfartsprotokoll:

S:D: Det har Erik Olofsson Runman och Jon Olofsson i Håknäs med sina svärföräldrars Erik Erssons i Orrböle och hustru Märeta Johansdotters samtycke till svågern Johan Swensson och dess hustru försålt besittningsrätten till bemälte deras svärfaders skattehemman i sistnämde by av 7 1/2 seland emot av vardera kvitterade 100 daler kmt likmätigt därom d. 26 september år 1751 uti vittnens närvaro upprättad skriftlig avhandling, i följe varav, och som Johan Swensson anhölt att för sig och sin hustruundfå det 3.dje uppbudet å berörde sig tillhandlade besittningsrätt, ty fant Tingsrätten skäligt, att denna hans begäran villfara.

AGN1754,5/12,§8:

S:D: Beviste Johan Swensson i Ohrböhle med en av Erik Anderson i Hummelholm och Jonas Arctaedius bevittnad köpeskrift honom och svågrarne Erich Ohlsson Runman och Jon Ohlsson i Håcknäs emellan upprättat d. 27 Sept. 1751, hurusom nyssnämde hans svågrar med fadrens Erich Erssons och Modrens MäretaJohansdotters samtycke till honom upplåtit Swärfadrens hemman Nr. 2. i Ohrböhle bestående av 7 1/2 seland Skattejord därsammastädes emot en betingad och i vittnens Erch Anderssons i Hommelholm och Jonas Arctaedii övervaro kvitterad Bördsrätt 100 daler koppmt till vardera.

I följe härav, och som Johan Swensson vid Laga Tingen detta sitt köp låtit uppbjuda, 1.sta gången d. 9 Martii 1752, 2.dra 27 nov. samma år och 3.dje den 13 april 1753, han ock dessutan nu om laga fasta och säkerhet å denna sig lagl. förvärvde egendomen anhölt. Fördenskull fant Tings Rätten för skäligt och med 1. 4. och 6. Cap: Jordabl enligt vara, att döma oftanämde Johan Swensson berättigad till besittningen å ber.de hemman Nr. 2. 7 1/2 sel i Ohrböhle att för sig, sina barn och efterkommande okvalt nu och i tillkommande tider äga, råda och besitta, såsom annan lag och rättfången egendom.

AGN1759,13/3,§28:

S:D: Ehuruväl Brattsbacka med Nyåkers Byemän, efter uppvist denna Rätts protocoll av d. 15 december förl. år uti tvisten råskillnad angående deras byar emellan på det sättet förlikte blivit, att samma rågång skulle taga sin början vid Höglid pusten och därifrån gå ända fram till kröken av den så kallade Svartbäcken vid utgående i Nyåkers sjön, samt därifrån linjen ända fram till Korsberget, medvilken skillnad ock en av desse parter omtvistad höslått till större delen fallit inpå Brattsbacka skog, men vilken förening Härads Rätten hållit betänkligt att efter deras begäran stadfästa i anseende Kronohemman Boerne i Nyåker och Brattsbacka därunder b---ande rätt och andre till en laga skilnaderfordeliga men felande omständigheter. Så hava nu Nyåkers Byemän själva med en sådan förening missnögde till detta Ting instämt Brattsbacka hemmansåboer med begäran att erhålla viss skillnad till rättelse till det de ock må veta vad dem tillhörer att nyttja eller ej. Och till upplysning varom de ock inkallat såsom vittne Erik Ersson i Orrböle av 65 års ålder, som skall veta nämna de emellan desse byar förr kände gamla härmelser, och hade emot bem:te Erik Ersson Brattsbacka Byemän intet skäligt jäv, utan anhöllo, att Olof Matsson i Nordsiö, Olof Danielsson i Biärten och gl pigan Karin Jöransdotter på deras sida till rågångens bestyrkande likaledes måtte få avhöras. Av vilka den förstnämde såsom farbroder till Mats Pärsson i Brattsbacka ej kunde för skicklig antagas. Men de övrige avladetillika med Erik Ersson den vanliga vittneseden. Intygande därpå särskilt denne sistnämde, att han för någon lång tid tillbaka, vid tillfälle att nu avl. Pär Matsson i Nyåker huggit ett svedjeland vid Höglid pusten frågat hans granne Mats Matsson varföre han ock icke med de andra velat vara uti samma rödning delaktig, då denne svarade sig i hemlighet efter sett, och som han funnit svedjan fälld i råskillnaden inpå Nyåker, ville han ej bekymra sig därom. En annan gång har Pär Mattsson sagt sigminnas då Lantmätaren uppgick rågången och borde sträcka på västra sidan om Kinkhalsmyran (?) emellan Nyåker och Brattsbacka. Mats Matsson har ock en gång talt om en bro som han måste hålla i Spång myr dalen innan Korsberge, men sagt att den med rätta borde tillkomma Nyåkers Byemän. Har ock dettavittne av bem:te gamla män hört, att Nyåker by vore anlagd igenom flyttning från Brattsbacka. Upplästes.

Olof Danielsson om 40 års ålder vittnade sig hört av sin Moder Helena Olofsdotter, som var född i Brattsbacka och uti sina 60 års ålder avliden, berättas, det råskillnaden emellan Nyåker och Brattsbacka skulle sträcka efter Swartbäcken, som han ock av flera hört nämnas, begynnandes vid Höglid pusten och till Korsberget.

Karin Jöransdotter från Österbotten hitkommen i sin ungdom och icke visste sin ålder, berättade allra först tagit sig tjänst hos Hindrik Mattsson i Brattsbacka, vars syster Karin Matsdotter blev henne i fyra dagars tid medsänd i skogen, att följa boskapen och utvisa varest de skulle betas till förekommande av åverkan på andras ägor. Vallandes då boskapen ifrån Brattsbacka på västra och Nyåkers på norra sidan om Swartbäcken. På lika sätt nyttjades slåtten av desse byemän på bägge sidor av samma bäck. Nyåkers Man gåvo åt Brattsbacka någon hampa, som vittnet uppspann uti lega, när de förre fingo slå Gomp rödning myran, som nu Nyåkers Byemän sig tillägna söker. Om Höglid pusten och Korsberget hade detta vittne ingen kunskap. Efter anförde intygan anhöllo nu Brattsbacka Byemän, att rågångensåsom bevist, stadfästas måtte, och påstodo 6 daler Smt i lagsökningskostnad, varmed ock Provincial Fiscalen Hr Daniel Hägglund till bevakande av Kronohemmanens i bägge dessa byar rätt, förklarade sig enig. Men Nyåkers Byemän äskade Härads Syn såvida de skola ganska mycket lida och ej kunna med sine hemman bestå, i den händelsen, att Brattsbacka Byemäns påstådde skillnad bliver fastställd.

Utslag.

Ehuruväl med vittnens intygan bevisligt vara finnes, att Swartbäcken av ålder blivit ansedd för skillnad emellan Brattsbacka och Nyåkers Byeskog, ävensom ock Höglid pusten å både sidor för skillnads märke erkännes. Dock som Nyåkers Byemän i den händelsen denne rågång fastställd varder, föregiva sigför mycken saknad taga, det jämväl nödigt vara prövas, att beskaffenheten och belägenheten av de uppgivne härmelser bliver närmare utrönt innan något änteligt utslag i denne ägotvist faller. Alltså och emedan ägandesyn föregått och Nyåkers boerne nu åkärat Härads syn, ty förklarar ock Tings Rätten i förmågo av 14 Cap: Jbl rättvist härtill sitt bifall lämna, så att Härads Hövding med nödig nämd uti --- Kronoombuds mäns närvaro nästa Sommar vill taga anförde åberopade skillnads bevis med vad till upplysning om rätta rågången desse byar emellan mera hörer och angeläget prövas uti ögnasikte samttvisten på själva tvisteplatsen med utslag avgöra. Skolande Nyåkers Byemän till samma Syn kostnadenförskjuta, som dock sedan stannar på den som helst skyldig finnes den att gälda.

MEMO: