Matts Olofsson ~1630–~1700

Personanteckningar

UNDERSÖK:

Det finns en möjlighet att Matts Olofsson kommer från Sjöland ,Sidensjö. Men jag tycker att det är mer troligt att han är son till Olof Mattsson från Hoting som kommer till Mullsjö.

Matts Olofssons familj som angetts är en arbetshypotes, men bör ommöjligt undersöaks ytterligare

MAMTAL MJÖSJÖ

1690 Matts Olofsson m hu

1691 Matts Olofsson, hu saknas (änkling?)

1692-1698 Matts Mattsson, ej hu

1699 Matts Mattsson m hu

1700 Pål Persson m hu

1701-1702 Isak Mattsson, ej hu

1703-1704 Isak Mattsson m hu

1705-1714 Matts Mattsson m hu, ej son

1715 Matts Mattsson m hu, m son och sonahu

1716-1717 Matts Mattsson m hu och sonahu Karin

1718 Matts Mattsson, ej hu

1719 Matts Mattssons hustru

1720 öde (enligt dödboken är Matts Mattsson bg. 1720-04-03, Dom.

Judica)

DBN1678,26/8,§2:

Befalldes Ländsman Per Östensson att stämma dessa efterskrivna, nämligen: Matts Olsson i Mjösjö , Matts Hindriksson i Armsjön, Jacob Larsson i Bjärten, Abraham Abrahamsson i Öndskasjön till nästa Ting, att de då tillstädes äro med sina skäl och skrifter hur de inkomna äro på Nordmalings fjällen.

DBN1681,1/3,§2;

Samma gång kom för Rätten Johan Eskilsson i Orrböle och Mårten Nilsson i Nyåker beklagandes sig, attde varda utestängda ifrån sitt vanliga fiske i fjällen av tvenne Nybyggen, Mjösjö och Bjärten på sockenalllmänningen upptagna, varigenom de i sin näring hindras och mycket avtaga, så att de sina utlagor ej mäckta att utgöra, med begäran, att dem nu efterlåtet varda i de sjöar uppe i fjällen som ovan dessa nybyggen i allmänningarna finnas in emot Lapparna fiske bruka. Och som befanns att dessa byar Nyåker och Åhrböhle av urminnes tider hava där i allmänningen fiskat.

-1/ dock intet nödigt haft så vida förrän dessa nybyggen äro anlagda, det hela Rätten visste att intyga.

-2/ Eljest intet fjällfiske haft och till själva ägorna mycket svaga.

-3/ Likväl högt Skattlagda, så att dessa hemman intet kunna bära sig, där de icke bliva hjälpte meddetta begärda fiske.

Allt fördenskull till ovanbemälda hemmans Åhrböle och Nyåker underhållande och Conservation, fann Rätten skäligt att dem gives tilstånd och frihet att idka och bruka fjällfisket i de sjöar på allmänningen som ovan Miösiööen och Biertten vidare i fjällen finnas, såvida det sker utan den tredjes förfång, och det alldeles obehindrat av Miösiö - och Biertenborna. Skulle ock detta fiske något ansenligtav sig kasta och indraga, gives därav till Cronones skälig avgift, eftersom framdeles prövas kan drägligt vara.

DBN1681,4/11,§1:

Efter Publikation av åtskilliga Kungl. Förordningar, tillspordes om några nybyggen i detta Tingslagvar tillfinnandes och befanns dessa, Nämligen:

Miösjön, Mats Olofsson som sig med lov och tillstånd vid Miösiön på Cronones allmänning nedsatt år 1674 utan någon Bolbys förfång kan där sittandes bliva. Fördenskull såsom frihetsåren var lupna tillända, ty skattades Torpet av Härads Rätten i följe av Kungl. Majts. Skogsordning för ett fjärdedels hemman att svara därefter Cronones Utlagor så i visst som ovisst. Jämväl annan inbördes socken ?? till Nordmaling, begynnandes med utlagornas utgörande år 1682 och skall Torpet vid första tillfälle rörlagt varda och dess åbo sedan förbjuden varda att något av allmänningen över sina råmärken inkräkta, varken till åker, äng, skog eller fiskevatten, vilket i övrigt hemställes Hans Exellens Hr. Gouvernörens vidare Ratifikation.

DBN1686,19/2,§8:

Dito efterfrågades av Cronones Bef.man om inte Matts Hendriksson i Armsjön utgjort till Cronan utlagorna efter sitt Torp förrän år 1682 eller han sig där nedsatt 1682 och allena 3 års frihet njuta skulle och varför det icke skett. Då Matts Hindersson tillstädes var, som bekände sig inga utlagor förArmsiö torpet är gjort förrän år 1682, ej heller förmått det åstadkomma, ty först var det omöjligt för honom på 3 års tid upptaga ett Torp av villande Skogen att skatta. Sedan så kom han först hit år1673 och då till-satte en svår tid i Landet, så att han knappt kunde underhålla sitt liv, mycket mindre något Torpställe upptaga, vilket varade till år 1677 innan han begynte komma sig före, varpå hanår 1682 blev skatt-lagd, vilket sant var Nämnden betygade och vittnade. I lika måtto intygade Nämnden på tillfrågan att Matts Olofsson som sig nedsatt vid Mosjön år 1674 inga utlagor gjort till Cronan förrän år 1682 för den påkomna svåra tidens skull, även ock att Jacob Larsson i Bjärten, som år 1671 sig där nedsatt har ej heller skattat förän 1682, alldenskull han blev tagen till tredjeman när han på Torpet setat i 4 år, sedan till Båtsman. Emellertid blev torpet så gott som igen(växt), så atthan intet kunde komma sig före förrän år 1682 att skatta. Ej heller är dessa (andra) förrän år 1682om någon skatt tilltalade.

DBN1687,26/10,§12:

Hustru Karin Hansdotter ifrån Mösiön klagade över sin Man Mats Mattsson i Miösiö, att han henne slagit och illa hanterat för andra Quinnfolks skull, så att hon på 2 1/2 års tid har måst vara ifrån honom. Sade Man och pigan Karin legat tillhopa, vilket berättat blev av en annan piga Anna Påhlsdotteri Bergsjö, som måste fly undan honom, och då jag kom dit fann jag dem ligga tillsammans, där NyåkersAnders också låg tillhopa med en annan piga, Karin. En afton visade han mig ifrån sig att ligga hossin syster i Rigan, sägandes, gå och ligg var du vill, jag ser mig fuller om själv. Vår säng var tom i stugan, och han går upp i Loftet att lägga sig tillhopa med pigan. Matts Mattsson tillstod att förliden våras 2 år sedan låg han tillhopa i Loftet och Anders Mårtensson Nyåker och tvenne stycken pigor, nämligen: Karin Pehrsdotter ifrån Hummelholm och Karin Hindrichsdotter ifrån Mullsiön. Såledesatt de alla 4 lågo tillsammans på ett ställe, Anders och jag mitt uti, och en piga på vardera sidan. Tillfälle därtill var det att de varit i Fjället till fiske tillika med Olof Larsson i Brassbackaoch Olof Johansson i Orrböle, och som vi intet fingo alla rum i stugan att ligga, gick vi uti Loftet. Hustru Karin sade att i Stugan var 2 stycken sängar, i den ena låg 2 karlar, men den andra stod tom. Mats Mattsson sade att pigan Karin Pehrsdotter som låg honom närmast var Anders Mårtenssons svägerska. Annica Påhlsdotter låg också en liten stund hos dem, men som det var trångt gick hon dädan. Hustru Karin sade att pigan Anna kunde intet höra på deras låt, därför kom hon till mig i Rigan, ochsade mig att de låg tillhopa. Matts Mattsson frågades varför han icke lade sig i sin säng hos hustrun, så hade pigan fått rum? Svarade att han det gjorde för sina vänner som lågo i sängen. Hustru Karin sade att karlarna låg intet i deras säng, utan i den andra. Matts Mattsson frågades, varför han icke lade sig hos hustrun där hon låg, efter det var trångt, så att den andra pigan måste fly. Svaradeatt han menade det vara lika gott var han låg. Härpå efterfrågades pigan Anna Pehrsdotter som intet tillstädes var, ej heller var Anders Mårtensson tillstädes, Olof Johansson i Ohrböle och Olof Larsson i Brassbacka var ej heller tillstädes. Hustru Karin sade också, att Man hade efter sitt umgäge med deras tjänstepiga Karin längre tillbaka, som dem i 2 års tid och på det tredje tjänte, för vilkenpiga han mig ofta slog. När jag talte henne till, svarade hon mig, jag är intet rädd för dig, vi ärsyskonbarn tillhopa, detsamma sade hon också (jag) fann dem ofta att ligga tillhopa. En gång gick jag ut ur sängen ut på marken, för hettans skull i stugan, när jag kom in tillbaka igen, så har Matsgått i andra sängen till pigan Karin, och hans syster lagt sig i vår säng istället igen. Då jag frågade vad det skall vara för byte, svarade det sig intet vara rädd för mig. Då jag sade, så har jag intet göra här mera, går så ut från dem och lägger mig i höladan, tordes intet eller stort tala där om. Så ofta som jag talte därom, svarade han mig, jag lägger mig var jag vill, och han sade sig intetvara rädd, det vi gör skall vi svara för. Mats Mattsons fader Mats Olofsson berättade att denna pigahette Karin Olofsdotter, född i Grundtjärn i Anundsjö socken, och skall för tiden tjäna hos Prästenvid Åsele Lappkyrka. Mats Mattsson sade sig aldrig med denna Karin legat tillhopa utom om helgdagarna kunde han någon gång kasta sig vidöppen i sängen till henne där hon låg. Hustru Karin frågades omnågra mera folk var i samma hus tillhopa med dem? Svarade ingen annan än denna tjänstepiga. Svärfolket låg i en bod för sig själv. Hustru Karin itererade sin klagan att han obarmhärtigt henne slagit, vartill Mats nekade. Hustru Karin påförde honom, en gång på änget med harvskaftet sig så illa påryggen slagit att hon ännu har känning därav. En gång när de följdes till Laxvånorna, då han slog mig vid örat med bössan så att jag drog över ändan, och då jag ville resa mig upp, spönt (sparkade) han mig i mun med skon. Mats sade att han allena stötte henne ifrån sig med harvskaftet, efter hon sade att jag förfarit allt det hon äger, och med bössan stötte jag henne allena ifrån mig då hon förstlastade mig hålla av andra kvinnfolk. En gång vid Ån slog han mig med spaden ? väldigt illa. Mats kunde det intet undfalla, men sade att han näpste henne för sin otidighet. Hustru Karin sade att hantog henne i föttren, höll dem i vädret och huvudet neråt piskade mig så länge på kroppen som han orkade. Ytterligare klagade hon att han vridit armen utur led på henne, den hon inför Modern visade illa medfaren. Mats sade sig det intet i vredesmod gjort, utan av tillfälle han höll på ändra en slädeskulle hon hålla i stången, och som hon intet höll rätt, tog jag henne i handen, då hon strax klagade sig, men intet gjorde jag det av vilja eller vredesmod. Hustru Karin sade att han höll på och trätte på mig länge före, men intet har det tillräknat om han icke sedan så illa hanterat för det jag intet orkat så mycket arbeta som han ville. Förutom detta slog han mig en gång i huvudet så att jag blödde i 2 dygn, och så när dött sin kos. Hustru Karin frågades om hon intet med sin Man vill förenas, och om han lovar bättring komma till honom igen? Svarade Nej, och att hon intet dristar sig därtill efter han så okristligen mig hanterat, är rädd han tager livet av mig. Mats Mattsson tyckte väl sig hårt hanterat hustrun, men aldrig så illa som hon klagar, vilket är skett för den skull att han var mycket ............ och höll sig för andra kvinnfolk

Ytterligare angavs att denne Mats Mattsson är kommen i rykte för en annan piga, Brita Joensdotter iAgnäset vilket grannarna i Agnäset berättat och pigans Moder sig klagat för Cappelanen Hr. Jone attde stängt dörren igen om sig och legat tillhopa. Mats Mattsson nekade alldeles att han på något rumlegat tillsammans med Brytha. Brytha Joensdotter tillstädes nekade sig också legat tillhopa med Mats Mattsson, dock tillstod hon omsider, att han någon gång har kunnat kastat mig upp i sängen. En gång låg jag i samma stuga med honom, då en Getflicka låg hos mig i andra sängen och Mats låg för sig själv i en säng. Getflickan Annicha Erichsdotter om sina 16 år, berättade att förliden sommar före Pingsthelgen, kom hon till att ligga hos pigan Brytha Joensdotter i Hustru Sislas gård i Agnäset i herrstugan. Om morgon då det begynte lysa kom Mats Mattsson in och bar sina kläder, kastade dem i andrasängen och lade sig till Brytha i vår säng. När han litet legat lade han sig på henne och gjorde som de två? .......... kunde göra. Jag tordes intet röra mig, utan när de beställt, gick jag ifrån dem. När jag kom på golvet skulle han låtsas raska efter mig och vilja ta mig fast, då jag lopp ut på gården, där jag stod en stund i regnet och han i dörren. Sedan han gick in tillbaka, gick jag i andrastugan, då folket höll på att göra upp elden. Sade allt för ingen förrän efter Pingsthelgen, då sade jag för Brythas moder och min Matmoder hustru Sisla i Agnäset. Brytha sade henne vittna en osanning. Annicka Erichsdotter berättade också en annan gång kom de i herrstugan, och då kastade han Matsförst Brytha i sängen, sedan mig, jag klev genast över balken i andra sängen, och blev där liggande.Brytha låg kvar hos Mats, men hur länge vet jag inte, ty jag var trött och somnade in. När hon komtill mig och lade sig, vaknade jag upp. Brytha tillstod att hon blev kastad upp i sängen, låg där allenast något litet efter och handslits. Brytha frågades vad hon där hade att beställa? Svarade att hon bäddade åt Mats Mattsson, och i detsamma kastade han henne upp i sängen.

Matmodern hustru Sisla efter avlagd Ed, vittnade att Brytha Olofsdotter (SEJ ANM:Bör vara Brita Jonsdotter) tjänat mig i 2 års tid och Mats Mattsson var hos mig i tjänst ifrån något före Påsk till över Midsommarren, om aftnarna höll han på och talade med Brytha vid spisen, och kastade henne några gånger i sängen, men hon låg där allenast en liten stund var gången, då Modern sade åt henne att detintet tjänte hon skulle ligga tillhopa med en Gift Man, då jag och min Moster, hennes Moder satt devid spisen om aftonen efteråt, och då kastade han henne upp i sängen, som sagt är, men om de hade någon beställning med varandra vet jag intet. Efter det begynte drypa i Stugan, bäddade Mats Mattssonåt sig i andra Stugan, och dit lade hon sig också hos honom. En natt när hon kom ifrån honom vid pass midnattstiden, var modern ond på henne och ville slå henne. En gång låg Getflickan där hos dem, därom hon kan berätta.

En natt kom jag utgåendes, då låg han ock i andra stugan, och en av dem for över sängbalken, vilkendera det var vet jag intet, tordes intet gå in till dem. När jag och Modern talte dem till, blevo deondsinta och gav oss elakt besked. Bäddade sig till honom i andra stugan, skulle eljest ligga hos sin Moder. Höllo så på intill dess folket begynte tala om dem. Över Pingst helgen var de allena hemma,jag och Modern gick till Kyrkan Pigst lördagen och om fjärdedagen kom vi hem igen. Upprepade sin förra bekännelse, Nämligen: Att en natt låg Brytha hos honom då Getflickan låg där med, andra natten låg hon där allena med honom, då jag kom ut och hörde dem. En natt var hon där till midnatten, då Modern ville slå henne när hon kom ifrån honom. Annicka frågades om hon blev varse om de lågo tillhopaom Pingsthelgen medan Matmodern var borta. Svarade att över Pingsthelgen låg jag i matmoderns säng,Brytha i sin säng och Mats Mattsson låg i samma stuga i sin säng. att de gingo till varandra blev jag inte varse. Påstod sin förra bekännelse att hon hörde Mats och Brytha i sin fulla beställning, ochmed hand i bok bad sig Gud så hjälpa som det sannfärdigt är.

Brytha förhölls bekänna sanningen, så väl som Mats Mattsson, men bägge nekade till beställningar medvarandra, ändock de legat tillsammans en liten stund någon gång. Sedan avvisades parterna, och i anledning av domarereglerna sattes saken under Härads Nämnden att Mats Mattsson och Brytha Olofsdotter(SEJ ANM:Bör vara Brita Jonsdotter) antingen värja eller fälla, som sade sig dem intet värja kunde uti sådan beskaffenhet, utan snarare fälla till full beställning.

RESOLUTION:

Medan Mats Mattsson 1/ Av sin egen hustru angivits för hor med en tjänstepiga, Karin Olofsdotter, jämväl för hor med en annan piga, Karin Pehrsdotter från Hummelholm med dem hon honom innetaget. 2/ Kommit i uppenbart rykte för en annan piga, Brytha Olofsdotter (SEJ ANM:Bör vara Brita Jonsdotter), som vittnen betygade icke allena mycket träget sammanlevat utan ock att vittne i full gärning dem sett och hört förliden sommar, och Mats Mattsson likväl ständigt nekar, tillika med Brytha Olofsdotter(SEJ ANM:Bör vara Brita Jonsdotter), och alla vittnen intet tillstädes är, så uppsattes saken till nästa Ting, dock skall Brytha Olofsdotter (SEJ ANM:Bör vara Brita Jonsdotter) av förståndiga hustrur synas om hon befinns havande eller några andra tecken av henne. 3/ och Mats Mattsson som så illa sinhustru hanterat, och för hor med så många är insinuerat, blir insatt till dess vittnen i den andrasaken är avhörda, som nu intet tillstädes är.

AGN1697,30/10,§3:

Håkan Eriksson i Armsiön fordrade av Mats Olofsson i Miösiön 7 daler 16 öre på en Ko och en Get, 10daler för en Oxe och 12 alnar Vadmal som återstod på hans lön. Mats Olofsson svarade 3 daler vara avdragna å Kon för det Håkan med sin broder Erich lät boskapen uppäta hans Råghässjor, 1 1/2 daler har broder Erich uppburit, 1 1/2 daler betalte Håkan genom Simon Simonsson i Umeå, Oxen har Sonen Matsbetalt. Wallmaret (Vadmalen) och Geten som uppföres för 6 mk. avräknar han mot de elva Getter han lät förfara under sitt getande eller vaktande. Håkan tillstod att 9 á 10 Getter kommo bort, men utanhans förvållande. Mats Olofsson sade att han lämnat kreaturen i skogen. När Mats Olofsson avlagt sinEd att Oxen är betalad till Håkans Moder, har Håkan allena till fordra de 6 mk. kmt. som han sägersig uppburit i Uhmeå på Mats Olofssons vägnar, då det övriga som Håkan fordrar avgår emot skadan påRågen och Kreaturens borttappande i Skogen, efter det 48 Capitlet Byggninga Balken ll. (Efter avsagddom avlade M. M. Eden)

AGN1697,30/10,§4:

Matts Olofsson i Miösiö kom för Rätten och förklarade sig upplåta sonen Matts Mattsson besittningenav Torpet i Miösiö och giva sig med hustrun hos honom till Sytnings, med det förbehåll att han sinaföräldrar väl förestå skall intill deras död, då honom tillhöra skall all deras egendom som undantaget är sedan de givit barnen var sin del. Vilken sytning Matts Mattsson vedertog sina föräldrar attbevisa, antingen de längre eller stäckre bliva levande, på vilken händelse, nämligen; att Sytningentill deras nöje varder fullgjord, han också äger njuta deras egendom som de efter sig lämna efter gjord disposition och Testamente, var och icke då har all sin rätt förlorat till samma egendom.

AGN1701,23/2,§11:

Simon Simonssons efterleverska hustru Dordi Olofsdotter fordrade efter sin salig Mans räkningar av följande, nämligen:

1/. Av Håkan Persson i Aspeå 2 daler 8 öre som Håkan Pehrsson ville avräkna i skjutslega till Uhmeå, men för mellankomna hästköp kunde legan intet beräknas utan Håkan Pehrsson dömdes dessa 2 daler 8öre kmt. at betala.

2/. Av Olof Mikaelsson i Håknäs 2 daler 28 öre, som erkände sig skyldig 1 daler 24 öre sedan han avräknat sin gjorda skjuts, och därpå dömdes 1 daler 24 öre kmt. att betala.

3/. Av pigan Anna Pålsdotter 2 daler men Anna bevisade genom Per Larssons i Ava Edeliga bevittnande att dessa 2 daler är betalade och därför dömdes fri.

4/. Matts Olofsson i Mjösjö 8 daler Matts Olofsson var intet till svars, ej heller kunde Ländsmansäkert betyga honom vara stämd, varför Rätten intet vidare kunde härtill göra än allenast förmana Matts Olofsson utan besvär betala att undvika omkostnad

AGN1707,21/10,§6:

Isak Mattsson från Mjösjö erkänner sig skyldig till Mormodern Karin Larsdotter 2 Caroliner länte penningar och 5 alnar Vadmal ( wallmar ) till Morsystern Kerstin för 13 penningar smt. mot 3 daler 8öre kmt. och 7 mesar Näver. I lika motto till Mormodern skyldig för upp(burna) Ambasadens skuld 1 Carolin, vilken skuld Isach Mattson fördenskull Dömmes att betala penningar halva ? med 1 daler 4 örekmt.

AGN1723,22/2,§27:

MEMO: