Anders Andersson Kuosmainen^1,2,3,4 ~1605–~1685

Personanteckningar

1646

Anders Andersson finne skall bliva confirmerad på 12 seland jord (4) som han haver upptagit i Lännäs efter Olof Swensson, efter Olof eller hans släkt aldrig begärt den igen såsom dannemän bebygga.

1651

Anders Andersson finne (4) besvärade sig att Oluf Olofsson finne i Holm boendes skall hava honom trollkarl kallat, till vilket skällsord Oluf i förstone neka ville. Men omsider bevisade Oluf att han av Anders fått en sten, som skulle hjälpa honom bli frikänd vid Sollefteå häradsting. Stenen hjälpte honom inte, utan han lämnade tillbaka den till Anders, som nu i rätten förklarade att den förkommit i Nordmaling. Tillspordes nämnden samt gemene allmogen vad de om Anders hört och förnummit hava, och betygades de icke annat hört (förutom stenen) än som ära och gott är.

(Enligt domstolsprotokoll sökte Anders även frejdebrev från kyrkoherdarna i Vibyggerå och Rautalampi)

1663

Beviljades Israel Persson (1:1 och 4) fastebrev på någon jord därsammanstädes, nämligen köpt 4 seland av Olof Erichsson i Teg för 80 daler kmt, som han tillförende av Ifwar Andersson finne (4) köpt haver. Item 14 seland som Anders Andersson finne tillförende haver åbott, som Israel haver antagit och därför sin son till knekt utsatt.

1672

Ander Andersson finne ifrån Bräcke och Styrnäs socken klagade efter någon arv, som hans hustru efter sin moder skall vara tillfallen då hon bodde i Långwatten uti ett annat tingslag för 33 år sedan, förmenandes det nu kunna utvinna hos sin hustrus broders, Tomas Jacobssons änka Märit i Grätnäs, emedan fadern salig Jacob finne där omsider blev boendes.

Hustru Märit föregiver att hennes salige man inte heller något arv efter sin moder hade fått. Anspråken underkändes, "men dher någon arff kan wara inne hoos hustro Karin Hindersson, Jacob finnes änka, på fäderne remitteras sådant undher godhe mäns rannsachningh, rächning och delningh parterna emillan".

Sidensjö och Skorped släkter och gårdar

*****************************************

Bräcketorp: låg 1697 3/8 mil från Styrnäs gård på Viatts byskog, och har av faktor Blix köpts från finnen Anders Andersson för 150 dlr k:mt. Torpet har ytterst obetydligt med skog. Åbos nu av Abraham Nilsson, som hittills ej skattat något till kronan. Åkern ger högst 3:je kornet, då den ligger lågt och säden fryser mycket snart här.

Degersjötorp: är oskattlagt, ligger över 1 1/2 mil från Styrnäs gård, strax väster om Degersjön (Stor-degersjön) på kronans allmänning. Blev upptaget 1673 av finnen Anders Andersson. Har hård och grov sandjord, steril mark. Åkern har på grund av fattigdom ej kunnat besås; endast lite hö tas. Det synes därför "olikt", att någon åbo där kan bliva sittande. Ej heller med svedjande kan en sådan uppehålla sig, då skogen är utödd. Ödelämnat enligt jordeboken för 1730. "Bör raseras", heter det i 1741 års J.B.

Richard Gothe, Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland, (1948). sid 71.

A0055884_00311" >https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055884_00311

********************************************************

Degersjö finntorp, vester om Degersjön å krono-allmänningen, uppbrukat år 1673 av Finnen Anders Andersson och år 1725 befunnet hafwa warit obrukadt och ödelagdt från 1712 till sistnämnde år.

CG Collén. Beskrifning öfwer Styrnäs socken i Ångermanland. 1909.

**********************************************************************

Stordegersjötorpet verkar sedan legat öde fram till 1750-talet?

En änkehustru efter Nils Grelsson dör på Degersjö 1756-01-18. 80 år gammal.

En Anna Nilsdotter föddes där 1768-02-27. Föräldrar, Nils Nilsson och Anna Ericsdotter.

Anna gifte sig med kolaren Israel Israelsson och blev boende på Stordegersjötorpet.

Under 1800-talet bodde ett flertal familjer och enskilda på platsen. Många var troligen kolare och skogsarbetare.

Arvid och Lovisa Häggkvist var 1976 de senaste bofasta på platsen.

https://www.facebook.com/stordegersjo