Ericus Olai Warg^1,2 –1658

Personanteckningar

11. Ericus Olai Wargh (1627-58), var hälsinge, f. i Söderala

s:n Wänsätters by, där han hade del i ett hemman, som han 1638 sålde

till befallningsman Joh. Eskilsson i Söderhamn.

Stud. 28 nov. 1614.

Hitkom som pastor senast 1627. I 1630 års mantalslängd uppföres

han med ett hushåll om 10 personer, 3 större hästkreatur och 23 kor.

Vid landstinget 14 juli 1632 beviljade landsens 24 herr Erik i Nora 30

daler för den stora gästning, han haft vid generalmönstringen, som Måns

Mårtensson höll i Ångermanland.

År 1638 20 dec. hade khden Er. Wargh köpt 8 säl. i Mäland i Skogs s:n, men lagman Clas Nilsson hade ej gifvit honom dombref därå; lagmannens son Nils Clason skulle skaffa samma bref i dagen eller utfärda ett nytt.

Det skedde först 4 maj 1650. Genom kgl. br. 12 juni 1649 fick khden hemmanet Bärga med fäbostället Gafvik fritt från kronoutlagor.

Natten till 22 juni 1642 blef Nora prästgård - som kort förut nybyggts - lagd i aska af en förskräcklig vådeld, som äfven

förstörde största delen af prästens egendom.

Noraborna utfärdade 24 jan. 1643 en lista med anhållan om hjälp till prästgårdens uppbyggande.

Listan cirkulerade i Medelpad, Ångermanland och Hälsingland.

Herr Erik Wargh har som herredagsman undertecknat riksdagsbesluten 1643

och 1649. Han afled i juli 1658. Från hans tid följande kulturbild: En

af khdens drängar upptäckte midsommarnatten 1649, att det lyste eld i

Nora klockstapel. Vid närmare undersökning befanns, att Marit Theophilidotter, en gammal sockenstugujänta, gjort upp eld där under klockan

för att, som hon uppgaf vid ransakningen, »achta klockan för trullkäringarna, som den natten pläga framme vara, och måste för rägns

skull hafva elden i klockstapeln sig till trygghet». Hon hade lärt sådant

af en hustru Elin, men visste ej, om det var på allvar eller skämt.

Härför och för annat misstänkt signerikuckel blev Marit dömd till lifvet.

Svea hofrätt var mänskligare och dömde henne till kyrkplikt och

förvisning från landshöfdingedömet; men som hon utan skydd på en

främmande ort utan tvifvel skulle i elände duka under, fick hon slutligen nåd att i grannförsamlingen kvarstanna.

G. m. en Margareta.

Barn: Olof, græcæ linguæ lektor i Hsand 1650, d. 1651; Johannes, äfven

lektor 1668, d. 1671; Petrus, teol. lektor, utn. khde här i Nora n. 14, d. 1678;

Kerstin, gift, erhöll fastebref på Berga och Gafvik 9 okt. 1666, enär hon utlöst

och betalt sina syskon för deras anparter uti hus och jord; Margareta, gift;

Anna, g. m. komm. i Själevad Nils Bidenius, omg. m. khden And. Muur i Arnäs.