Johan Mattsson ~1660–1737

Personanteckningar

f omkr 1660

d 1739?

Källa:

- Leif Boström

---

socknen ifrån Nordmalings socken och byn Bastuträsket.

ANMÄRKNING: Johan Mattsson flyttar till Umgransele/Lycksele lappmark ca 1730.Han finns ej upptagen på HFL,A1:2,1/5,s24,1734-1747.Mågen Johan Johansson flyttar 1735 enligt ovanstående HFL, och då sannorlikt till Umgransele enligt OE (Databas Kråken 11A)

AGN1696,6/2,§27: Johan Mattsson i Bastuträsket fodrade av sin svåger Olof Mattsson i Agnäset 21 daler kmt vilken skuld Olof Mattsson vederkändes men ville den avräkna uti gammal och ny båtsman mätning på hemmanet i Agnäset som Johan Mattsson i åtta års tid jämte sig bebott vilket Rätten överlade och kunde inte finna Johan Matsson något vara skyldig på den gamla båtsman för de åren han på hemmanet suttit.Men på de tvenne båtsmän som år 1687 och 1689 utlejdes medan Johan Mattsson satt på hemmanet med Olof Mattsson prövade nämnden Johan Mattsson böra svara till 7 daler kmt, vilka 7 daler när de drages från de 21 daler som Johan Mattsson fodrar bliva igen 14 daler kmt som Olof Mattsson döms innan tre veckors tid till Johan Mattsson att betala med 2 daler 8 öre i expencer. AGN1687,28/2,§7: Tvenne grannar i Angnäset, Påhl Påhlsson och Johan Mattsson ha vid Angnsjöliden 1 1/2 mil på allmänningen huggit svedjeland till en halv tunnland utan lov och tillstånd, där god timerskog var, som de själva tillstå måste, varför de sakfälldes vardera till sina 12 mk. smt. till treskiftes, därhos att ha förvärkat sitt arbete efter den 20 punkten i kungl. Skogs Förordningen. Den som vill giva 12 daler kmt. tunnlandet skall vara närmast rödningen att bränna och så, dock att han vårdar elden. DBN1691,26/3,§15: Det köp som Johan Mattsson ingått med sin svåger Olof Mattsson den 3 augusti 1683 om 4 seland Jord i Agnäset, dömes för ogillt som ej fullföljas må, medan det är emot Kungl. Ordningar att sätta sig på så liten Jord och hemmanet rivas, utan de penningar Johan Mårtensson på de 4 seland utlagt bör han igen bekomma och Jorden frånträda. AGN1697,20/3,§28: Olof Mattsson i Örträsk klagade över sin svåger Johan Mattsson i Agnäset, att ändock han gjort köp om hemmanet i Agnäs 8 seland på det sättet att han skulle svara till Per Mattsson de 63 daler 16 öre som han efter dom där ut hava borde, jämväl avräkna sin fordran 14 daler som han även fått dom på och därpå hemmanet tillträtt, så har han likväl intet fullgjort sitt accord utan lämnat Pehr Mattsson obetald, som förmedelst dom och excurtion låtit honom panta och ruinera, begärandes att Johan Mattsson måtte vara pålagd stå sitt köp och honom betala samma 63 daler 16 öre kmt. Johan Mattsson nekade köpet, och sade hemmanet var Crone, som han intet kan köpa. Olof Mattsson beropade sig på grannarna Per Persson och Påhl Påhlsson i Agnäs som varit över köpet, vilka efter avlagd ed vittnade att Johan Mattsson anbjöd sig betala för Olof Mattsson de penningar som brodern Per Mattsson skulle ha ut ur hemmanet i faderns Båtsmansstånd efter vunnen dom, jämväl avräkna sin Faders 14 daler om Olof Mattsson skulle vilja avträda hemmanet, då han visste hemmanet vara Crone, men Olof Mattsson dessa penningar skulle njuta för upphävdningarna, vilket tillbud Olof Mattsson antog som med handslag dem emellan bekräftades, varpå Olof Mattsson inropade hemmanet till Johan Mattsson. RESOLUTION: Alldenstund genom Per Perssons och Påhl Påhlssons i Agnäs Edeliga bevittnande är bevisat att Johan Mattsson slutit köp med Olof Mattsson över besittningen av hemmanet i Agnäset på det sättet, att som han stiger i hans ställe för hemmanet så skulle han ock för honom betala de 63 daler 16 öre kmt. som Per Mattsson hade av hemmanet till fordra i Faderns Båtsmansstånd efter vunnen dom den 7 Februarui 1696 på Olof Mattsson, jämväl avkorta med honom sin fordring på de 14 daler han då även på honom vunnit, så att köpet icke allena med handslag är stadfäs-tat i vittnens närvaro, utan ock Johan Mattsson där på hemmanet tillträtt och ett år bebott. Ty prövar Rätten för skäligt att Johan Mattsson bör stå sitt köp och betala Olof samma 63 daler 16 öre som flyta av hemmanet och han till Per Mattsson efter Tingsdomen av den 7 Februari 1696 har måst betala, behållandes hemmanet som icke dess mindre för Crone kan beräknas, efter detta avser Stubbrätten eller förbättringarna allena. AGN1701,23/2,§18: Den 15 februari ransakades över Öde i detta Tingslag, då det intygades att följande hemman legat alldeles obärgade år 1700 i Nordmalings socken: Agnäset 8 seland Olof Mattssons hemman Crone, Öde blivit år 1698, tvenne svågrar Olof Mattsson och Johan Mattsson har suttit på detta hemman, och Johan Mattsson givet sig därifrån på ett annat torp och skattlagt Bastuguträsket under Västerbotten, och således har detta hemman Agnäse Öde legat åren 1698, 1699 och 1700 AGN1702,3/1,§14: Den 3 Mars Ransakades över Avkortningarna till Verfikation av Cronans Räkenskaper. Gammalt Öde, har samma be-skaffenhet som förra årens protokoller utvisa, nämligen: Agnäs 8 seland Olof Mattssons hemman, Crone, Öde blivit år 1698, tvenne svågrar Olof Mattsson och Johan Mattsson har suttit på detta hemman, och Johan Mattsson givet sig därifrån till ett an-nat Torp, oskattlagt Bastugeträsket under Västerbotten, och således har detta hemman i Agnäset Öde legat åren 1698 - 1700, men år 1701 är upptaget till bruks av Jonas Mårtensson från Armsjö. AGN1704,22/2,§52: Ransakades över Verifikationerna till Cronans Räkenskaper, och intygades som följer bl.a: Agnäs 8 seland Olof Mattssons hemman Crone, Öde blivet år 1698. Tvenne svågrar Olof Mattsson och Johan Mattsson givet sig därifrån på ett annat Torp och Skattlgt Bastuguträsket ( Bastuträsk ) under Västerbotten och således har detta hemman Agnäset Öde legat år 1698 - 1700, men år 1701 är det upptaget till bruks av Jonas Mårtensson från Armsjön. AGN1707,21/10,§24 sammandrag: Bef.man Olof Westman angav sig försport några Älgedjur vara fällda på Hummelholms skogen om Vintern år 1706. Hummelholms borna nekade. Isak Mattsson från Mjösjön framkallades och vittnade på Lars Olofsson från Armsjön, Johan Mårtensson från Agnäset, Pål Pålsson ibm. Mårten Jonsson ibm. Erik Eriksson i Hummelholm berättade ? Anders och Per Persson i Hummelholm vittna? Johan Olofsson i Hörnsjö och Johan Mårtensson i Agnäs. Lars Olofsson i Örträsk, Håkan Eriksson ibm. Johan Mattsson i Bastuträsk, Nils Johansson i Bjärten, Olof Larsson i Bergsjön, Mats Hendriksson i Brattsbacka. Per Ersson Bjurs Hustru, Johan Eriksson i Sunnansjö, Johan Johansson i Orrböle. Anders Mårtensson i Nyåker angavs. Per Mattsson i Nyåker och Israel Mattsson i Mjösjön. RESOLUTION: Alldenstund Johan Mårthensson i Angnäset, Jon Mattsson ibm. genom sin Son Påhl Påhlsson ibm, Johan Olofsson i Hörnsjön, Johan Olofsson i Orrböle, Johan Johansson i Orrböle, så vida äro övertygade genom Lars Erichssons, Anders Pehrssons och Pehr Pehrssons i Hummelholm Edliga bevittnande att de måste tillhållas ha fällt fyra stycken Älgdjur kring Mattsmäss-tiden år 1706 på Humelholms skogen, i viken beställning Johan Erichsson i Sunnansjö, Matts Mattsson i Mjösjö och Isak Mattsson från Mjösjö så vida sig inlåtit att de jämväl uppburit sin lott och andel i Kött och hudar, allt efter övertygan. Fördenskull som sådant Älgdjurs fällande med Bössa och skidor jämväl på denna orten är förbjudet av överheten år 1681, alltså dömmes dessa bönder att plikta för vartdera Älgdjuret 50 daler smt. som gör för fyra 200 smt. efter den 9 § i Kungl. Majts. Stadga om Jakter och Djurfång år 1664. Och var de ville ha flera lagare (deltagare) sig till lindring, kan de själva söka (dessa). AGN1723,22/2,§28: Ländsmannen Hans Finberg anger att drängen Anders Erichson från Pedersöre Socken i Österbotten, skall den 20 December sistlidna dött på vägen till Lycksele Lappmark, samt begär att Rätten över hans avgång rannsakar, och dömma ville. Erich Erichson från Orböle som efter Ländsmannens berättelse följde Anders Erichsson framkallades, och förmanades att rederligt tillstå varav han döden ljutit. Berättade att när de förberörde dag om aftonen genom löpte på skidor från Mårten Johansson i Agnäs, klagade Anders Erichson sig intet sjuk, utan drog ett litet Ark, däruti han hade en kagge Brännvin och mat. Om aftonen kommo de in mot Bastuträsk 1 mil från Agnäs beläget, och ville där taga natt härberge, och som Anders Erichson tyckte besvärligt vara att draga sitt Ark uppför backen till gården och åter tillbaka igen, så begav han sig över ett led in på den vägen som löper från Badstuguträsket till Lycksele att på samma väg lämna Arken till andra dagen. Emellertid gick Erich Erichsson till gården, och över natten blev hos sin morbror Johan Matzon. Men Anders Erichson kom intet. Ty tänkte de att han farit vilse och begynte söka, samt funno honom .. mil från gården på Lycksele vägen ligga död, sedan han löst skidorna av sig, krupit på händer och fötter och sparkat i snön, såsom i döds pina stadd, dock hade han (någon) åkomma. Erich Erichson for strax till Anders Erichsons husbonde, bemälde Mårten Johansson och bådade honom först, då han och hans granne Johan Johansson tog ett Ark och Liket därpå och drogo till Agnäs. Erich Erichson säger att den dagen Anders Erichson omkom, var nog kallt. Mårten Jonsson närvarande, tillstår sig på Erich Erichsons bud avhämtat den döde, som låg på vägen, vilken går från Badstuguträsket till Lycksele, men hade ingen annan åkomma än att hans inälvor lupit neder, ty han plågades svårt av Bråck, och som husbonden menar, där uti den starka kölden död blivit. Eljest har han i sin tjänst troligen förhållit, kunde sina Kristendoms-stycken och begagnade Herrens Heliga Nattvard. Johan Johansson efterspordes, men är ej tillstädes, ej heller instämd. Mårten Jonsson säger att Krono-Båtsmannen Esaias Flink ( Esajas Flink ) synat liket. Alltså kallades Flink och efter avlagd Ed med fingrar å Bok, vittnade att han sistl. Juletid kom till sin bonde Mårten Jonsson i Agnäs att fordra sin rättighet, bad Mårten Jonsson honom kläda av berörda lik, medan Mårten Jonsson skulle köra efter hö, vilket Flink gjorde. Såg därmed ingen annan åkomma, än att dess pung av tarmlopp blivit stor som ett barnhuvud. Sedan svepte Mårten Jonssons hustru Annika Johansdtr och pigan Sophia Johansdtr ( Sofia Johansdtr ) liket och lade i likkistan. Länds- och Nämndemän berätta sig intet hört, mindre kan förstå att Anders Erichson på annat sätt omkommit, än anfört är, samt villigt betyga att Erich Erichson är av god frejd och sig alltid väl föreställt. Mera var vid denna ranskning, som upplästes, ej att påminna. RESOLUTIO. Emedan drängen Anders Erichson fört ett förtroligt leverne, och ingen liknelse funnit mindre någon kunnat säga att han själv eller andra avkortat hans liv. Ty föreställer Rätten sig att han i sin passion Bråck döden ljutit, och fördenskull dömmer att hans Lik må ärligen och på behörigt sätt till graven befordrat bliva, likmätigt Kyrkolagens 18 Capitlet § 1. AGN1727,3/3,§11: Ländsmannen Hans Finberg, angiver att finnarna Matz Matzon från Miösö och Tomas Pålson från Biärten i Nordmalings socken, skola sig i Köttslig beblandelse inlåtit, den förre med pigan Margareta Erichsdotterfrån Movattnet och Själa socken , med vilken han har 2:e. barn, och den senare med hennes syster, änkan Elisabet Erichsdotter ett barn avlat. Därhos berättar Ländsmannen at ingendera av dessa finnar ännu blivit efterlåtit att bygga äktenskap med bemälda kvinnspersoner, alldenstund de intet bevis ha framlagt de varit ogifta när de hit till orten några år tillbaka anlände. Begärdes det Rätten ville därefter ransaka. Ty inkallades Matz Matzon och tillspordes var han är född och om han till äktenskapet med Margareta Erichsdtr ledig är? Varpå han svarade sig 36 år sedan vara född i Paldamo Socken och (Halola) by, hans fader hette Matz Johansson och modern Walborg,, bägge döda förrän han 1713 eller 1714 vid Ryssens infall därstädes blev tagen till soldat under Capitain Långströms fri Kompani, varunder han tjänat till år 1718, då Långströms Kompani marsherade över Jämtlands Fjällen till Norge. Men Matz Matzon nödgades för påkommen sjukdom stanna i Jämtland, och fick avsked utav General Löjtnanten Högvälborne Hr. Carl Armfelt, varefter Matz Matzon begivit sig till Lycksele lappmark, därest han tjänat hos Erich Erichson i Knaften ett halvt år och sedan hos Jon Matzon i Bastuträsket även ett halft år tjänat, samt sedermera hos bonden i Mowatnet och Siäla socken Erich Johanson ett år, då han blev bekant med Erich Johansons dotter, bemälda Margareta Erichsdotter, och han Andersmässotiden 6 år tillbaka under äktenskapslöfte rådde med barn, vilket hon framfödde hos bonden Daniel Erichson i Brattsbacka och Nordmalings socken, som är Margareta Erichsdotters broder. När de i ??sjö ett år varit, foro de till Mjösjö, därest de nu Åbo ett Cronohemman, tillståendes han även att Margareta Erichsdotter förlidne Midsommars tid fött ett piltebarn, som de tillsammans avlat. Men nekar att han gift sig så länge han vistades i Österbotten, eller inlåtit sig i äktenskaps handel, förrän han sig köttsligen beblandade med Margareta Erichsdotter, som han åstundar till hustru taga. Sedan inkallades Tomas Pålsson som berättade, att han nu är litet över ?? år gammal, född i Paldamo socken och Waisala ?? by av fadern Pål Pålsson och modern Anna, om de ännu leva vet han intet. Var under Capitain Långströms fri Kompani har han tjänat från 1714 till 1718, då han stannade kvar i Jämtland för att han sig illa huggit i vänstra handen, och sedan begivit sig med sin kamrat, ovannämnde Matz Matzon till Lycksele lappmark, där han nästan ett år tjänat hos Kyrkoherden Olof Gran och Mårten Mårtensson ?? i Örträsk, varifrån han kommit till Mowatnet i Siäla Socken, och därstädes hos bonden Erich Johanson 1 ½ år fördröjt, som under samma tid friat till bemälde bondes dotter, änkan Elisabet Erichsdotter och henne hävdat, som ??mässtiden 1722 framfött ett piltebarn, vilket ännu lever och är på 6:e. året. Sedermera ha de bägge flyttat till Biärten i Nordmalings socken, därest de nu hava hemmansbruk. Begärandes Tomas Pålsson att med Elisabet Erichsdotter få äktenskap bygga, och utlåta sig därhos bägge att om de ej få gifta sig med besagda kvinnspersoner, förrän de skaffat sig bevis att de därtill lediga äro, så nödgas en av dem instundande Vår, sedan åkern blivit besådd, resa till Paldamo Socken, och därifrån vittnesbörd förskaffa. På det sådant ej måtte längre dem hindra deras påstådda äktenskap. De frågades vilken var Kyrkoherde eller Capellan i benämnda Paldamo Socken, när de reste därifrån? Svarade att Kyrkoherden hette Eric Cajanus. Men Capellanena Anders Cajanus och Johan Craix?? , jämväl att Halola ligger söderst och Haisala söder om Kyrkan 3 mil, varandes emellan bägge byarna allenast en mil. Vilket allt således på Ländsmannens begäran protokollerades. AGN1727,29/11,§17: Samma dag lät Hindrik Johansson ( Henrik Johansson ) i Lemesjö Insinuera ett Köpebrev, daterat Andersön i Jämtland den 29 November 1723, däruti regementsskrivaren Välbemälde Johan Sundell såsom målsman för sin svågers framlidne Elias Thalins 3:e små barn tillstår sig hava med vederbörande anförvanters råd och samtycke, uppdragit och sålt benämnte Lemusjö hemman, bestående av 3½ seland Hus och Jord till nuvarande åboen Henrik Johansson för 200 daler kmt. som Regementsskrivaren till (någe) uppburit och kvitterat den 29 Mars 1727. Fördenskull anhåller Hindrik Johansson nu om Tings Rättens skötning och fasta på dessa 3 1/2 sel. Hus och Jord, som han första gången uppbjuda låtit den 22 Febr. 1724, andra gången den ... Dec. samma år, och tredje gången den 2 Febr. 1725. Alltså och emedan ingen under förmälda uppbud eller sedan till denne anmält något klander, sökt förmälda Hus och Jord inbörda, höglovl. Kungl. Cammar Collegium jämlikt den 22 Mars 1725 Resolverat, att omständigheten av detta hemman intet är nödig för Kungl. Majt. och Cronan att inlösas. Ty avhändes Elias Thalens barn och arvingar föreskrivna 3 ½ sel. Hus och Jord i Lemesjö, och tillägnas Hindrik Johansson, hans Hustru, Barn och efterkommande, att med alla tillhörigheter i våto och torro, närby och fjärran, intet undantaget, av allt det som därunder nu lyder, eller framdeles rätteligen tillvinnas kan, såsom deras Väl- och Lagvunna egendom till evärdeliga tider att nnyttja, bruka och behålla. Likmätigt 1:a. 2:a. och 10 Capitlet Jorda Balken ll. samt Kungl. Förordningen av den 27 Juli 1720 § 6. (Databas Kråken 11A)