Levnadsbana (Karta)
Född | 1737-06-21 Viken, Hammerdal, Jämtlands län2,3 |
Rustmästare, nybyggare | |
Soldat | |
Gift (27) med Christina Margareta Oldberg (1738–<1778) | 1764-09-08 Tåsjö, Tåsjö, Jämtlands län |
Immigrerad (≈38) | 1776 Skansnäset, Tåsjö, Jämtlands län4 |
Immigrerad (≈38) | 1776 Viken, Hammerdal, Jämtlands län5 |
Gift (42) med Lisa Gustava Eliasdotter (1759–1846) | 1779-11-28 Tåsjö, Tåsjö, Jämtlands län6 |
Emigrerad (≈49) | 1787 Kroknäset, Tåsjö (Z) |
Immigrerad (≈49) | 1787 Arksjö, Dorotea, Västerbottens län |
Immigrerad (≈52) | 1790 Rotnäset, Tåsjö, Jämtlands län7 |
Bosatt | Rotnäset, Tåsjö, Jämtlands län |
Död (65) | 1802-09-02 Rotnäset, Tåsjö, Jämtlands län8. Dödsorsak: Halsböld |
Familj 1
Personanteckningar
Rustmästare, Nybyggare. Född 1737 21/6 i Viken, Hammerdal (Z). Född 7/2 i Gisselås, Hammerdal, enligt Stig Djure. Viken är en liten by mellan Fyrås och Håxås som också angivits som födelseby. Inflyttad 1776 till Skansnäset, Tåsjö (Z). Flyttade 1787 från Kroknäset, Tåsjö (Z) till Arksjö, Dorotea (AC). Flyttade 1790 till Rotnäset, Tåsjö (Z). Död i sitt 66:e år av "halsböld" 1802 2/9 i Rotnäset, Tåsjö (Z). Anställd som Dragon vid Majorens Compagnie, Jämtlands Dragoner, nr 66 år 1757 den 31 aug. Corporal f. 6:e Corporalskapet dito 1770. År 1776 den 23 Maj på begäran fått afsked med Rustmästares Heder och namn. Rustmästaren blir stamfar för Wikströmska släkten. Fem av Rustmästarens söner blev nybyggare och jordbrukare att taga verksam del i bygdens uppodling. De utvecklas sen till olika pampar i socknen, men mest är det i bolagens skogsköp, de får sina stora chanser. De blir bolagsinspektorer, en syssla, som verkar ärftlig. (Modin's Gamla Tåsjö, Birgit Dahlsjö-Bohm)
Källa:
- Patrik Wikströms hemsida
Rustmästare, Nybyggare. Född 1737 21/6 i Viken, Hammerdal (Z). Född 7/2 i Gisselås, Hammerdal, enligt Stig Djure. Viken är en liten by mellan Fyrås och Håxås som också angivits som födelseby. Inflyttad 1776 till Skansnäset, Tåsjö (Z). Flyttade 1787 från Kroknäset, Tåsjö (Z) till Arksjö, Dorotea (AC). Flyttade 1790 till Rotnäset, Tåsjö (Z).
Död i sitt 66:e år av "halsböld" 1802 2/9 i Rotnäset, Tåsjö (Z). Anställd som Dragon vid Majorens Compagnie, Jämtlands Dragoner, nr 66 år 1757 den 31 aug. Corporal f. 6:e Corporalskapet, dito 1770. År 1776 den 23 Maj på begäran fått afsked med Rustmästares Heder och namn. Rustmästaren blir stamfar för Wikströmska släkten. Fem av Rustmästarens söner blev nybyggare och jordbrukare att taga verksam del i bygdens uppodling. De utvecklas sen till olika pampar i socknen, men mest är det i bolagens skogsköp, de får sina stora chanser. De blir bolagsinspektorer, en syssla, som verkar ärftlig. (Modin´s Gamla Tåsjö, Birgit Dahlsjö-Bohm) http://millennium.fortunecity.com/ruthven/316/gen/14.htm
Bouppteckning: Ramsele tingslags häradsrätt FII:3 (1800-1809) Bild 93 / sid 27
Noteringar från Patrik Vikströms släktforskning: " Född 7/2 i Gisselås,Hammerdal, enligt Stig Djure. Viken är en liten by mellan Fyrås och Håxås somockså angivits som födelseby.
Inflyttad 1776 till Skansnäset, Tåsjö ( Z ).
Flyttade 1787 från Kroknäset, Tåsjö ( Z ) till Arksjö, Dorotea ( AC ).
Flyttade 1790 till Rotnäset, Tåsjö ( Z ).
Död i sitt 66:e år av "halsböld"1802 2/9 i Rotnäset, Tåsjö ( Z ).
Anställd som Dragon vid Majorens Compagnie,Jämtlands Dragoner, nr 66 år 1757 den 31 aug. Cororporal f. 6:eCorporalskapet, dito 1770. År 1776 den 23 Maj på begäran fått afsked medRustmästares Heder och namn. Rustmästaren blir stamfar för Wikströmskasläkten. Fem av Rustmästarens söner blev nybyggare och jordbrukare att tagaverksam del i bygdens uppodling. De utvecklas sen till olika pampar isocknen, men mest är det i bolagens skogsköp, de får sina stora chanser. Deblir bolagsinspektorer, en syssla, som verkar ärftlig. ( Modins GamlaTåsjö, Birgit Dahlsjö-Bohm )
Enl.Bruno Kämpe, Risbäcks församlings byar 1800-talet, sid 70:
"Den första ansökningen om nybyggen i Harrsjön kom fråntvå Tåsjöbor, Jöns Jönsson Vikström från Badstufwunäset (nuv. Rotnäset) ochElias Pehrsson från Tåsjö.Dessa två ingav år 1798 en ansökan om att fåupptaga var sitt nybygge vid "den så kallade Harrsjöhögden". Ingen av detvå synes dock på allvar ha påbörjat sina nybyggen i Harrsjöhöjden.JönsJönsson Vikström, f.d. rystmästaren och "Corporalen" i Jämtlandsdragonregemente, var redan drygt sextio år. Och Elias Pehrsson hade tydligenskrinlagt alla planer på nybygget eftersom han flyttade tillbaks till Tåsjö(Norrby) år 1805".
SKANSNÄSET (jordeboken och äldre kyrkb.: "Skantsnäset"). Denna by påbörjades år 1757 av nybyggaren Per Persson, som erhöll tillstånd därtill genom Kbfh:s resol. av den 17/3 s. å. Han transporterade år 1768 sina nybyggesrättigheter på Gabriel Matsson. Nybygget var "projecteradt" till 1/4 gärdemantal med skattefrihet t. o. m. 1769. Det skattlades år 1786 11/7 efter undersökning verkställd av lantm. Stagnell. Där voro då å detsamma två åbor, Anders Persson och Jan Jansson. Nybyggets öppna åker utgjorde 2 tld 5 1/4 kpld på "hvit och röd sandmjuna", 1 tld 14 1/2 kpld på "grundmyld sandmjuna". Äng och slått gåvo 2 parmar hårdvallsfoder, 5 1/2 p. "småa blad, jägel och hästfoder", 14 5/8 p. starr och sämre foder.Vid tiden för kyrkbygget sutto här 2 åbor. I den första husförhörsboken (1774) är däremot blott en upptagen, "Rustmästaren" Jöns (Jönsson) Wikström. Denne man hade, såsom titeln synes ge vid handen, före sin hitkomst haft anställning vid krigsmakten, sannolikt i Jämtland, där han var född, enligt en uppgift i Jonsgård i Ström, enligt en annan, sannolikare, i Vikens by i Brunflo, varifrån namnet i så fall är taget.Förmodligen var det då vid Jämtlands regemente han haft anställning. Rustmästare var en under 1600-talet införd gradbeteckning vid infanteriet, utmärkande lägsta underofficersgraden. En rustmästare fanns vid varje kompani med uppgift att hava hand om kompaniets ammunition och övervaka vapenvården, d. v. s. han motsvarade i viss mån vad nu kallas "vapenofficer".W. skall hava berättat att han varit ute i den "stora ofreden", men detta stämmer icke med tidsförhållandena. Kanske hade han, om han "luktat krut", varit med i det pommerska kriget åren 1757-1762. Så lägger sägnen i hans mun, att "då slaget hade stått, så körde han genom lägret(!), där de stridt, och där var så många sårade, att de hängde sig fullt i kärrhjulen och ropade till honom om hjälp. Men han körde i två dagar och kom undan."Det var ej sällan som rymlingar undan eller ur krigstjänsten denna tid begåvo sig till avsides bygder och slogo sig ned där, sökande att med varjehanda berättelser om utförda mandater imponera på sin nya omgivning;jfr vad som berättat under Ormsjö ("Den äldsta kyrkboken") Kanske hade W. under sådana omständigheter lämnat sin tjänst, kanske, såsom sannolikare synes, av någon anledning tagit avsked därur.W. slog sig vid sin hitkomst år 1776 först ned vid Skansnäset men bytte sig härifrån till ett torp i Kroknäset. Detta sålde han och flyttade till sist till nybygget Rotnäset, där han avled "af halsböld" 2/9 1802. Han var två gånger gift; 1:a g. med "madame" Greta Stina Allberg, sergeantdotter från Jämtland (i kyrkboken står oriktigt "Ollberg"), död 39 år gammal "af slag" år 1778; 2:a g., år 1779, med Lisa Eliaedotter från Ormsjön, vilken sedan som änka 1806 gifte sig tillbaka till sin födelseby med "hemmanstillträdaren" bonden Johan Israelsson.
Ramsele tingslags häradsrätts arkiv, Bouppteckningar och arvskiften, SE/HLA/1040087/F II/3 (1800-1809), bildid: C0102343_00100