Pehr Eriksson 1622–1684

Personanteckningar

Per Ericsson slog år 1662 grannen Christoffers piga "blå och

blodig",

---

Kvinnomisshandel

24/1-1662

Nämndemannen Christoffer Persson i Näset anklagade sin granne

Peder Eriksson att han icke allenast hade hans piga på hans

gårdemålsland slagit blå och blodig, utan och sammaledes tracterat

hans hustru på hans egen åkerteg, härom rannsakades och befanns

som följer:

Peder Eriksson kunde icke undfalla utan tillstod sig uti vredesmod

hava gått in på Christoffers gårdemålsland och slagit hans piga

blå och blodig, föregivandes därför, hon utan någon orsak brukade

på sig ohövlig mun, beskyllt honom uppsatt åkergrinden och

insläppt sina svin till att göra skada, som han nekade för, och

dock bevisligen fanns om pigans munbruk, såsom ock hade Peder

henne i stark misstanke för det föga nytta av sin boskap i några

år haft haver.

Olof Nilsson, före detta i Näset och nu i Backe boende, vittnade

sig hava följt bemälte Peder Eriksson och Christoffer på båt ifrån

Näset till Öhn vid pass 1/4 mil, då haver de mycket trätat

tillsammans, Peder kallat Christoffer en djävul ibland annat

munbruk, på båten. När de kommo över sjön gick Olof upp till Öhn

för att tillsäga dem där i byn om Cronans utlagors leverering, kom

då Christoffer efter och begärde en båt till låns av hustru Brita,

och icke ville följa tillbaka på båt med Peder, utan Peder och

Olof rodde på samma båt tillbaka, strax gick han över sin åkerteg,

där hans folk gingo och skaro, in på Christoffers teg, där hans

hustru skar, och slog henne som Olof såg, såväl som hennes rop

hörde. Allt detta kunde inte Peder undfalla, utan tillstod och

bekände sant voro som Olof Nilsson vittnat haver, och att han uti

vredesmod hade gått över sin åkersteg in på Christoffers teg där

hans hustru uppskar kornet och henne med en lieorv slagit, varom

Johan Mickelsson i Öhn och Elias Sjulsson i Nyland vittnade henne

därav blå och blodig varit som sådanr synt hava, vilken i sin

ivrighet han ångrar och om nåder beder.

Denna Ringa Rätten kunde icke befria honom Peder Eriksson, att han

ju hade överträtt det 3:e Cap. av Edöresbalken, och såledess

brottsligen att plikta efter det 21:a Cap. av samma balk: Men om

nåd hemställes uti all underdånig ödmjukhet till den Högl.

Kungliga Hovrätten, varom ock hela Tingsallmogen tillika med honom

på det undersåtl. och ödmjukaste bedja, målsägaren beder ock för

honom, som sig haver förlika låtit sedan domen avsades,

föregivandes sig icke kunna tänka saken så hög bliva skulle.

Källa:

- Anlista Erik Eriksson; Rune Edström

- Roland Forsens hemsida