Levnadsbana (Karta)
| Född | 1576 Oviken, Oviken, Jämtlands län3,4 |
| Kyrkoherde | |
| Präst | |
| Gift (≈28) med Karin Eriksdotter (1575–1618) | 1605 Ragunda |
| Gift (≈42) med Elisabeth Persdotter (1590–1657) | 1619 |
| Bosatt | Görvik, Hammerdal, Jämtlands län |
| Död (≈61) | 1637-11-27 Görvik, Hammerdal, Jämtlands län5 |
1637 enigt Stenbanken | |
Familj 1
Personanteckningar
Kyrkoherden Erik Eriksson Blix (1576-1637) är något av en nyckelperson för många släktforskare genom att hans 10 barn har förgrenat sig så rikt i såväl Sverige som Norge. Många kan räkna sina anor från honom. Blix var kapellan i Oviken i Jämtland år 1602, där han bevittnade en hemmansförsäljning och även ett lån. Mellan åren 1617 och 1637 synes han ha varit kyrkoherde i Hammerdals socken och efterträddes år 1637 av Mårten Halvardsson Stenius. Blix arbetade bl. a. i Hammerdals nya kyrka, som byggdes åren 1588-1590, efter att den tidigare hade brunnit ned.
Han var sannolikt gift två gånger och i stiftets herdaminne har man angett vilka mödrarna var till Eriks 10 barn, nämligen; Erik, Hans, Jöns, Karl och Kerstin hade Karin Eriksdotter (1575-1618) som moder medan Barbro, Karin, Peder, Sophia och Elisabeth hade Elisabet Pedersdotter (1590-1658) som moder. Med den senare var han gift före år 1619. Som änka köpte hon år 1637 Haraldsgården i Sikås, Hammerdal. Med stöd av Karl Göran Eriksson kan man nog utesluta Erik som en son. Det var i varje fall inte den Erik Eriksson, som blev bonde i Grenås, eftersom denne var son till bonden Erik Eriksson i Grenås, Hammerdal. Karl som blev bonde i Sikås kan knappast vara en son i första äktenskapet. Han blev nämligen far till barn födda 1690 och senare och modern Karin Eriksdotter var död cirka år 1618.
På Hammerdals ting 22 nov 1622 klagade herr Erik över en sin sockenbonde Per Henriksson i Fyrås, som utlåtit sig kunna avsätta pastor vilken dag som helst. Han hade kallat herr Eriks hustru 'et haffmodigt skarn' och sagt att 'herr Erik står så länge och wimbler i kyrkan, thet Peder kiaedis derwid'. I förening med åtskilliga av sina ämbetsbröder undertecknade herr Erik 28 januari 1633 en supplikation till länsherren Olof Pars-Berg att erhålla 'quegtionde og fordenskab'. Prosten Salomon Larsson Blix i Lit visterade Hammerdal 18 september 1637, då han hade att utreda en olaga trolovning, vartill herr Erik, 'förrige sogneprästen i Hammerdal' gjort sig skyldig. Han synes i anledning häraf blivit avsatt. Ny pastor var då utnämnd.
Det berättas att herr Erik 'någon gång förrättat gudstjänst i Sörli i stället för prästen i Snåsa, som räknade denna fjällsocken som sitt annex. Det var nämligen lättare att komma till Sörli-Nordli från Hammerdal än från den norska moderförsamlingen'.
Erik Blix skall jämte Daminanus i Rödön ha vägrat avlägga trohetsed till Sverige. Han skulle då ha levat ännu år 1645. Enligt stiftets herdaminne, var han död år 1646. Enligt Hülphers blev en son kyrkoherde i Norge, två bönder i socknen, tre döttrar gifta med präster i Norge och den fjärde med en bonde i Lit.
(Källor: 1. Karl Göran Eriksson, Uppsala. 2. Festskrift till C.J.E. Hasselberg, sid 136, Eric Festin. 3. Janrik Bromé, JHH, del III, sid 298. 4. Hammerdalskrönikan år 1974. 5. Härnösands stifts herdaminne, Leonard Bygdén, och supplement till herdaminnet av Bertil Hasselberg. 6. Årsboken Jämten 1950. 7. Hammerdals och Gåxsjös historia, Gunnar Englund. 8. Jan Haraldsson, Monaco. 9. 'Slekten Blix fra Jemtland', Thomas Norum. 10. Sikåsboken, Marie Stensby Jönsson. 11. Skanke ätten, Roger de Robelin.)
Källa:
- Jerry Högberg (Anbytarforum-mail)