1. ,
  2. A
  3. B
  4. C
  5. D
  6. E
  7. F
  8. G
  9. H
  10. I
  11. J
  12. K
  13. L
  14. M
  15. N
  16. O
  17. P
  18. R
  19. S
  20. T
  21. V
  22. W
  23. X
  24. Z
  25. Ö

Jöns "Janus Sigvardi" Sjulsson1 1605–1676

Präst

Kön: Man Levnadsålder: ≈71

Levnadsbana (Karta)

Född1605 Aspås Tand, Aspås, Jämtlands län
Kyrkoherde
Präst
Gift med
Kristina Hansdotter Berg (~1620–>1696)
BosattBerg, Berg, Jämtlands län
Död (≈71)1676-07 Berg, Berg, Jämtlands län

Personanteckningar

Janus Sigvardi (Jöns Sjulsson) (1650-76), f. i Tands by, Aspås socken af bondeföräldrar, som haft sin härkomst från Åre. Studerade

först i Trondhjem, sedan i Köpenhamn, hade därefter anställning i en

skola i Norge. Anträffas såsom kapellan i Ragunda år 1636, vice past. i

Berg 1649 och tillträdande khde här 1650. När norska armén oförmodadt

inbröt i Jämtland 1657 och belägrade Frösö skans, väcktes misstanke

om de jämtländska prästernas trohet mot den svenska öfverheten, i synnerhet,

som de levererat proviant åt fienden. Vid den undersökning, som

Norrlands guvernör J. Oxenstierna anställde på Frösö, riktades de svåraste

anklagelserna emot khden J. Sigvardi i Berg och hans svärfader herr Hans

i Ragunda. Den förra ansattes hårdt för att han, ehuru boende nära

norska gränsen, icke underrättat kommendanten på Frösö skans om fiendens

antågande. Han försvarade sig därmed, att de norska trupperna så

hastigt anfallit och omringat prästgården, att det var för sent att kunna

sända något bud. I en skrivelse till riksens råd 27 nov. 1658 meddelar

Hsands domkapitel, att herr Hans, såsom den där öfvertygad (öfverbevisad)

är med skäl och wisse dokumenter, blifvit removerad ab officio och beneficio,

¿men med herr Jöns i Berg hafva vi inte kunnat skäligen såvida komma,

medan han mera misstänkt är än öfvertygad¿. Till sockenbo och granne

hade han på Galhammar öfverstelöjtnanten Matthias Drakenstjerna, den

beryktade alkemisten. Genom en olaga syn år 1648 hade denne intagit

och åverkat en prästbordet förr tillhörig slått Furumyran, som emellertid

khden Jöns lyckades återbörda efter Drakenstjernas död år 1672. Tunæus

har uppgiften, att han skall hava varit en lärd och mycket gudelig man,

som hade för vana att alla dagar både vinter och sommar gå i kyrkan för

att på knä framför altaret förrätta sin morgon- och aftonbön. Huru härmed

än må vara, rädd var han icke, ty då den unge löjtn. Per Drakenstjerna

en gång tydligen hade för afsikt att rida omkull honom på vägen, gaf han

hästen ett kraftigt käpprapp och dess ägare det mindre välklingande

tillropet hundsvott, för hvilket khden stämdes till tinget, men som det

synes utan påföljd. (Jdb 31/10, 2/11 1670.) Han afled i juli 1676.

G. m. khden Hans Bergs i Ragunda dotter Christina; barnen kallade sig

Hofverberg efter det berg, som öfverskuggar prästhemmet och kyrkoplatsen.

Barn: Margareta, f. 1645, g. m. efterträdaren J. Drake; Salomon, f. 26/1

1648, prost och khde i Ragunda; Christina, f. 1650, g. 14/1 1672 m. khden Magnus

Flodalin här i Berg; Johannes, f. 21/10 1652, prost och khde i Malmö, d. 28/3 1728;

Elisabeth, f. 1654, g. m. kapellan Petrus Klockhoff i Lit; Christian, f. 24/11 1657,

komm. i Hede, sedan regem.past. vid generalmajor Gyllenpistols reg. i Skåne.


f 1615? (Larsson)


f i Tands by, Aspås


Janus Sigvardi f Aspås kde i Berg (Karlsten)

Föräldrarna bönder i Åre.

Kyrkoherde i Berg 1650-1676


Källa:

- http://www.solace.se/~blasta/herdamin/berg.pdf

- Hernösands stifts herdaminne (Uppsala 1925); Bygden

- Annika/Lennart Lindqvist hemsida

- Bosse Karlstens hemsida

- Håkan Larssons hemsida

Källor

  1. Hernösand, Leonard Bygden, Hernösands stifts herdaminne (Uppsala 1925), (Uppsala 1925)
.

Skapad av Genney 4.0