Anders Andersson ~1600–1676
Kön: Man Levnadsålder: ≈76
Levnadsbana (Karta)
| Född | omkring 1600 Omsjö, Ådals-Liden |
| Nybyggare | |
| Gift med Elisabeth Zackrisdotter (~1600–1694) | |
| Bosatt | Grundtjärn, Anundsjö, Västernorrlands län |
| Död (≈76) | 1676 Grundtjärn, Anundsjö, Västernorrlands län1 |
Personanteckningar
f ca 1620
Finne. Nämd 1639-66.
(RIA) Sid 127f: ANDERS ANDERSSON och PÅWL PÅWLSSON var inte såta
vänner. På tinget i ANUNDSJÖ 19 mars 1666 behandlades ett par bråk
mellan de båda finnarna. I det ena var underlagmannen CARL BURMAN
invecklad. ANDERS ANDERSSON uppgav att han blivit beskylld för att
ha gett BURMAN en oxe och två tunnor råg, och PÅWL skulle ha sagt,
"att rågen sitter fast i halsen på lagman, så att han intet kan
tala". ANDERS ANDERSSON lyckades inte styrka detta med vittnen.
Ett vittne intygade dock att PÅWL på båten när de reste från
kyrkan sagt: "Men gifva vad han gifva will; jag får likväl min
rätt". ANDERS fälldes för vrånga vittnande och äreröriga ord att
efter GUDS lag, Deuteronomion 19:16, och tingmålabalken 20 böta 40
mark.*
*NORDLANDER 1942 s 52; Deuteronomion (Femte Moseboken) 19:16-19
stadgar att ett orättfärdigt vittne som burit falskt vittnesbörd
mot sin broder skall vederfaras det samma som han tilltänkt
brodern.
Källa:
- Anlista Erik Eriksson; Rune Edström
- Åseleborna; Karl-Erik Gavelin