Ericus Fluur Emopragrius 1617–1695
Präst
Kön: Man Levnadsålder: 78
Levnadsbana (Karta)
Född | 1617-03-17 Torsåker1 |
Kyrkoherde och prost | |
Präst | |
Gift (≈30) med Kristina Bjugg (1625–1664) | 1648 Stockhom |
Gift (≈46) med Magdalena Stecksenia (1650–1735) | 1664 |
Död (78) | 1695-11-30 Skellefteå Sankt Olov, Västerbottens län2 |
Familj 1
Personanteckningar
Ericus Emporagrius. Kyrkoherde i Skellefteå (AC). Född 1617-03-17
i Torsåker (X) (Bygden: Härnosands stifts herdaminne del IV,
Uppsala 1928). Student 1631 upptog han namnet Emporagrius efter
ett par morbröder. Vid 18 års ålder höll han i Uppsala en latinsk
oration. Prästvigd 1638, promoverad till fil.mag 1646. Åtföljde
som utnämnd legationspredikant samma år en ambassad till Ryssland.
Efter åtkomsten erhöll han Njurunda pastorat 1650. Nämnes prost. I
skrivelse 1657 rekommenderar Härnosands domkapitel mäster Erik
Fluur till kyrkoherde i Skellefteå (AC) av de skäl: Att han är en
skickelig och wälkänd man, som med goda prof uti synodis haver sig
bevisat. Han erhöll konung Carl X Gustafs fullmakt å Skellefteå
(AC) pastorat 1658 och tillträdde året därpå. Kom med sin
företrädares änka i en träta, som t.o.m drogs inför Consistorium
regni vid riksdagen den 14 november 1660. "Henne vart lofvad av
sin mans successore vid dess trädande till geldet, att hon på eet
åhr skulle få sig tillgodo niuta uppbörden av 100 bönder i
församlingen.." Av olika skäl befann sig Fluur i trångmål och
kunde ej fullfölja löftet. Härtill kom att prästgården brann ner 1
maj 1681. Konung Carl XI tog sitt nattkvarter hos prosten under
sin Torneåresa 1694. Fluurs porträtt, målat 5 nov 1691, sitter i
kyrkans sakristia. Sterbhuset skänkte en stor ljuskrona till
kyrkan. Död 1695-11-30 i Skellefteå (AC)
Källa: Sten Hofvenstam
(Härnosands stifts herdaminnen)
-------
Noteringar Erik Emporagrius Fluur var kusin med den Erik
Emporagrius
som blev biskop i Strängnäs och var drottning Kristinas biktfader.
"Vår" Erik fick, antagligen på rekommandation av kusinen, följa
med drottning Kristinas 150 man stora ambassad på en resa till
Moskva våren 1647. Han utnämndes till legationspredikant.
Delegationen återvände till Stockholm i början på 1648. (Legaterna
var framme den 20 januari och de övriga den 26 januari.)
Omständigheterna tyder på att Erik hade en hustru som väntade på
honom där. Den förstfödda dottern Anna kom till världen redan den
10 november 1648. Då det rimligen bör ha tagit lång tid att
avveckla en så stor ambassad, torde inte Erik Fluur ha haft någon
möjlighet att resa hem till en hustru på annan ort. Källa: Ulrika
Paulsson-internet 2001
Källa:
- Lars Walfridsson