Erik Eriksson Blix¹ 1576–1647

Personanteckningar

Kyrkoherden Erik Eriksson Blix (1576-1637) är något av en

nyckelperson för många släktforskare genom att hans 10 barn har

förgrenat sig så rikt i såväl Sverige som Norge. Många kan räkna

sina anor från honom. Blix var kapellan i Oviken i Jämtland år

1602, där han bevittnade en hemmansförsäljning och även ett lån.

Mellan åren 1617 och 1637 synes han ha varit kyrkoherde i

Hammerdals socken och efterträddes år 1637 av Mårten Halvardsson

Stenius. Blix arbetade bl. a. i Hammerdals nya kyrka, som byggdes

åren 1588-1590, efter att den tidigare hade brunnit ned.

Han var sannolikt gift två gånger och i stiftets herdaminne har

man angett vilka mödrarna var till Eriks 10 barn, nämligen; Erik,

Hans, Jöns, Karl och Kerstin hade Karin Eriksdotter (1575-1618)

som moder medan Barbro, Karin, Peder, Sophia och Elisabeth hade

Elisabet Pedersdotter (1590-1658) som moder. Med den senare var

han gift före år 1619. Som änka köpte hon år 1637 Haraldsgården i

Sikås, Hammerdal. Med stöd av Karl Göran Eriksson kan man nog

utesluta Erik som en son. Det var i varje fall inte den Erik

Eriksson, som blev bonde i Grenås, eftersom denne var son till

bonden Erik Eriksson i Grenås, Hammerdal. Karl som blev bonde i

Sikås kan knappast vara en son i första äktenskapet. Han blev

nämligen far till barn födda 1690 och senare och modern Karin

Eriksdotter var död cirka år 1618.

På Hammerdals ting 22 nov 1622 klagade herr Erik över en sin

sockenbonde Per Henriksson i Fyrås, som utlåtit sig kunna avsätta

pastor vilken dag som helst. Han hade kallat herr Eriks hustru 'et

haffmodigt skarn' och sagt att 'herr Erik står så länge och

wimbler i kyrkan, thet Peder kiaedis derwid'. I förening med

åtskilliga av sina ämbetsbröder undertecknade herr Erik 28 januari

1633 en supplikation till länsherren Olof Pars-Berg att erhålla

'quegtionde og fordenskab'. Prosten Salomon Larsson Blix i Lit

visterade Hammerdal 18 september 1637, då han hade att utreda en

olaga trolovning, vartill herr Erik, 'förrige sogneprästen i

Hammerdal' gjort sig skyldig. Han synes i anledning häraf blivit

avsatt. Ny pastor var då utnämnd.

Det berättas att herr Erik 'någon gång förrättat gudstjänst i

Sörli i stället för prästen i Snåsa, som räknade denna fjällsocken

som sitt annex. Det var nämligen lättare att komma till

Sörli-Nordli från Hammerdal än från den norska moderförsamlingen'.

Erik Blix skall jämte Daminanus i Rödön ha vägrat avlägga

trohetsed till Sverige. Han skulle då ha levat ännu år 1645.

Enligt stiftets herdaminne, var han död år 1646. Enligt Hülphers

blev en son kyrkoherde i Norge, två bönder i socknen, tre döttrar

gifta med präster i Norge och den fjärde med en bonde i Lit.

(Källor: 1. Karl Göran Eriksson, Uppsala. 2. Festskrift till

C.J.E. Hasselberg, sid 136, Eric Festin. 3. Janrik Bromé, JHH, del

III, sid 298. 4. Hammerdalskrönikan år 1974. 5. Härnösands stifts

herdaminne, Leonard Bygdén, och supplement till herdaminnet av

Bertil Hasselberg. 6. Årsboken Jämten 1950. 7. Hammerdals och

Gåxsjös historia, Gunnar Englund. 8. Jan Haraldsson, Monaco. 9.

'Slekten Blix fra Jemtland', Thomas Norum. 10. Sikåsboken, Marie

Stensby Jönsson. 11. Skanke ätten, Roger de Robelin.)

Källa:

- Jerry Högberg (Anbytarforum-mail)