1. ,
  2. 1
  3. 2
  4. A
  5. B
  6. C
  7. D
  8. E
  9. F
  10. G
  11. H
  12. I
  13. J
  14. K
  15. L
  16. M
  17. N
  18. O
  19. P
  20. R
  21. S
  22. T
  23. U
  24. V
  25. W
  26. X
  27. Y
  28. Z
  29. Å
  30. Ä
  31. Ö

Ambrosius Andersson Burman ~1560–~1644

Kön: Man Levnadsålder: ≈83

Levnadsbana

Socialförsäkringsnummer Bure 38
Föddomkring 1560 Bureå, Västerbottens län
Död (≈83)omkring 1644

Personanteckningar

ANTECKNING

Ur tryckta bearbetningar Carl Henrik Carlsson anger om ”Ambrosius Andersson (Burman)” i en välrefererad artikel 1989, att han delade den avlidne brodern Nils Anderssons hemman i Bure med hustruns andre make Jakob Andersson. Han skrivs som skattebonde på hemmanet i Bure 1599–1618 och nämns som landsköpman 1586–1590. ”Kallas Ambrosius Burman i en skrivelse 1590 15/1 från konungen till sin fogde iVästerbotten Karl Nilsson, där denne uppmanas att hålla efter dem som köpte upp vilt i lappmarken,i synnerhet en viss Ambrosius Burman, ’som utom övriga förbrytelser även gjort sig skyldig till olovlig viilthandel på Tyskland’. Han kallas 1602 ’oförmögen’ och ’utfattig’.” Carlsson (1989), s. 37, 49


Skellefteåforskaren Ulf Lundström uppger om honom i sin redovisning av ägarna till det hemman i Buresom sedermera får jordeboksnumret 3 bland annat följande: ”Ambrosius Andersson som var en bror tillNils Andersson bröt ut en del ur Bureå nr 5 som blev Bureå nr 3. Han ägde hemmanet 1599–1618 Ambrosius Andersson var köpman 1586–1590. Enligt ett brev från Johan III till fogden Karl Nilsson från den 15 januari 1590 köpte Ambrosius Burman upp skinn och vilt i lappmarken. Han gjorde sig förutom övriga förbrytelser även skyldig till olovlig vilthandel på Tyskland. År 1590 hade Ambrosius Anderssonen egen skuta som han seglade till Stockholm med.” Utöver de barn som redovisas av Johan Bure i släktboken hade han troligen också en son Olof Ambrosiusson (född 1599, död 1656), senare bonde på det hemman i Hjoggböle i Skellefteå som senare får jordeboksnumret 1. Detta alltså enligt Lundström, somdock inte anger vilken källa som ligger till grund för Olofs födelseår eller om det är uträknat utifrån en åldersuppgift någonstans och i så fall på sin höjd ungefärligt. Lundström (1997), s. 393


MEMO:

Skapad av Genney 4.0