Mårten Henriksson 1625–1697

ANTECKNING:

Hela denna familjs sammansättning äre ne arbetshypotes tills annat kan bevisas.

DBN1649,19/11,§7:

Mårten Hindriksson finne i Hörnsjö boendes upbjöd 1:a gången 8 seland jord ib som han av Johan Olofsson i Örsbäck köpt haver och därpå betalt 24½ daler kopparmynt.

Av ovanstående framgår att Mårten redan 1649 flyttade till Hörnsjö och köpte ett hemman av Johan Olofsson i Örsbäck för 24½ dlr kmt,men han fullföljde ej detta uppbud för att vinna fasta och återvände tydligen til Nästvattnet.

DB 1656,mars,Jättesta ting

står det i protokollet:"Nils och Matts Hinderssöner finnar wedt Nästvattnet boendes hava sin broderMårten Hindersson gift med 3 barn mot förbud hyst och härbärgerat,alltså ähr de tillsammans efter cap af Rådstugu Balken sakfällde till 40 mrk treskiftes.Eljest blev avsagt att endere af Nils och Matts sig hemstad annorstädes förskaffa skall med laga plikt till görandes och icke bägge oppå så ringaJordt boende wara,som här skiedt ähr".

Mårten flyttar till Agnäs 1658,där han köpte ett hemman som tillhörde den avlidne Per Mattsson.

Hustrun Beata dog och Mårten gifte om sig med Margareta Johansdotter från Örträsk.I samband med detta giftermål flyttade de till Örträsk där hans svärfar Johan Philipsson Hilduinen var bonde och nybyggare.

Mårten flyttade troligen 1683 till Sandudden.Han dog där 1697,medan hans hustru levde ända till 1701.

Hans barn har haft stor betydelse för uppodlingen av inlandet och fjällvärlden..

DBN1658,20/8,§1:

Mårten Hindersson låter första gången uppbjuda den hus och Jord, som han av salig Peder Mattsson i Agnäs köpt har.

DBN1668,13/8,§4:

Påwl, finne i Agnäs, anklagades av Pär Olofsson i Backu och Själa socken, att han haver hyst en tjuv, Gubb-Johan benämnd, en lång tid, som haver stulit ifrån sig och andra, årskillige saker och persedlar i silver och läder. Per Eskilsson och Mårten Hindersson i Agnäs betygade, att Påwl hyste bemälte Gubb-Johan Kyndelsmässotid, något över 14 dagar, sedan varit till Umeå intill 14 dagar före Valborgsmässo, då kom han åter till Påwl och var där till Pingstdagshelgen, hade med sig en Kåna stadigt. Och uti samma helg, säjer Pär Olofsson i Backa, att Gubb-Johan stal hos sig och andra där i Själa socken, och emedan han dit var och stal var Kånan stadigt hos Påwl, oaktat att trenne bönder, Johan Ersson i Movattnet, Göran och Anders Persson i Gideå hava varit till Påwl och honom uppenbarat tjuvnaden som han har begånget, och bedit honom med sina grannar fasttaga. För skäliga orsker, pålades Påwlskaffa tjuven igen innan nästa Lands Ting, var och icke, skall han likväl då comparera och till tjuvnaden svara och det vid - 40 mk. straff.

DBN1691,26/3,§11:

Johan Mårtensson från Lykselle kom för Rätten och begärde få igenlösa Hus och Jord hans Faders hemman i Agnäset bestående av 8 seland Jord, som hans bror salig Hindrich Mårtensson tillförne besuttit medan Fadern Mårten Hindersson i Örträsk ännu äger i samma hemman 4 seland Jord och broders hustrun,hustru Sisela Johansdotter som i annat gifte trätt, därtill intet är bördig. Broder hustrun, hustruSisela med sin senare Man Pehr Pehrsson påstod förre Man Hindrich Mårtensson löst samma hemman ut ur gälden med 150 daler kmt. som han ville med byteslängden av år 1678 den 15 December bevisa, vareststår att Hindrich Mårtensson skulle motaga hemmanet och så mycket däremot i gälden betala. Sedan Mårten Hindersson tillstädes ochså påstod sig betalat halva gälden. Vartill hustru Sisela nekade, sadesig betalt 100 daler redan och 30 daler kmt. ännu utfäst till en Borgare i Umeå att betala. Sade sig ha en dotter efter sin Man Hindrich Mårtensson. Kunde intet göra besked antingen detta hemman är Crone eller Skatte.

RESOLUTION: Av de nu producerade skäl har Rätten intet kunnat inhämta, antingen dessa 8 seland Hus och Jord i Agnäset är Crone eller Skatte eller om Fadern Mårten Hindersson någon gäld betalt som detfasta häftat för eller ej. Alltså så kan denna sak intet slutas innan något besked härom framskaffas. Emellertid besitter Mårten Hinderssons dotters ? sonhustru, hustru Sisela hemmanet, inte på sin Rätt utan på sitt barns Rätt.

DBN1692,26/2,§16:

Johan Mårtensson i Agnäs så nu som på förra tinget de - 26 mars 1691 få inlösa sin faders Mårten Hendrikssons hemman i Agnäs - 8 seland hus och jord av sin broders hustru som nu är gången till annat gifte och sitta bägge obördiga där på. Och som saken på tinget den - 26 mars 1691 uppsattes tillvidare undersökande om Agnäset är Krone eller Skatte, så är man sedarmera kommen i erfarenhet av 1632 års Jordebok ifrån Kungl. Camreren att hela byn Agnäs är Krone. Johan Mårtensson förmen-te sig alltsåha större rätt att besitta än broderns hustru emedan det är faderns upphävdande och vill upplösa skatterättigheten av Kronan

Per Persson i Agnäset som hade Johan Mårtenssons broders änka till hustru sade min man hemma-net upphävdat, sedan fadern och brodern gav sig därifrån, har och betalt en stor gäld på gården. Jo-han Mårtensson uppvisade ett accord och köp som Per Persson och han med varandra ingått den 14 juni 1691 att behålla halva hemmanet var, sättandes - 40 daler i vite om någon den andre skulle försöka utdriva. Parterna frågades efter byn länge varit förmedlad ifrån 38 seland till 24 seland om de icke skulle kunna upptaga gamla skatten igen. Johan Mårtensson ombad sig svara 6 seland för 4 seland. Per Persson sade byn det inte kunna tåla.

Resolution: Såvida detta hemman i Agnäset är Krone, och ej skatte efter den anledning man fått av 1632 års Jordebok ifrån Kungl. Camreren och Sissla ( Cecilia ) med sin man Hendrik Mårtensson det en rund tid besuttit och svarat Kronan dess skatt, samt efter nämndens intygande försvarligen hem-manetförestått det kan än vidare förmenas kunna göra såvida hon fått en ung man, ty kan Rätten inte finna något skäl att hustru Sissla därifrån driva så länge hon med sin man förmår det rätteligen uppe-hålla och svara utlagorna därefter till Kronan.

Emedan emellan Krone och Skattehemman den skillnad aktas, att den som ett Kronehemman senast bebottoch förestått har till besittningen större rätt än den som det en gång avträtt. Men dock i Skatte-hemman anses börden och ej besittningen. Men om Johan Mårtensson kan få inlösa skatterättighet står honom fritt hos överheten söka sitt bästa. Om Agnäset kan upptaga sin gamla skatt, står till nytt prov och revning.

AGN1697,20/3,§29:

Hustru Märit Mårtensdotter ifrån Öhrträsket fordrade av Olof Larsson i Bärsiö en halv tunna Korn, 3skylar och 3 ban otröskat Korn, som han för någon tid sedan lånat med begäran att han måtte varda pålagd utan vidare uppehåll denna skuld betala med expenser. Olof Larsson sade hustru Märitas Fader, Mårten Hendriksson i Örträsk vara sig skyldig en kanna Råg med vilken han lovat för honom betala sin dotter på det intet vidare omak eller kostnad därför göras skulle, viljandes förvissa hu. Märit att ta sin betalning av Fadern. Men hu. Märit ville intet utfordra Olof Larssons gäld, utan bad honom betala sin skuld.

RESOLUTION: Hustru Märit kan intet åbördas uppbära Olof Larssons gäld i sin betalning, utan Olof Larsson dömes till hustru Märit betala Korn-halvtunan med 5 daler kmt., skaft-Kornet med 3 daler kmt.samt 3 daler 24 öre i expenser, och kräva sin gäld det bästa han gitter