1. ,
  2. 1
  3. 2
  4. A
  5. B
  6. C
  7. D
  8. E
  9. F
  10. G
  11. H
  12. I
  13. J
  14. K
  15. L
  16. M
  17. N
  18. O
  19. P
  20. R
  21. S
  22. T
  23. U
  24. V
  25. W
  26. X
  27. Y
  28. Z
  29. Å
  30. Ä
  31. Ö

Daniel Michaelis Solimontanus 1621–1680

Kön: Man Levnadsålder: ≈58

Levnadsbana

Religionstillhörighet 3:Präster


Ordningsnr: 1

Socken: Nordmaling

Befattning: Kyrkoherde

Tjänstetid: 1669-1681

Född1621-04-10 Solberg, Säbrå, Västernorrland, Sweden
Död (≈58)1680 Nordmaling, Västerbotten, Sweden
Notering

ANTECKNING:

Daniel Michaelis Solimontanus (1670-80), f. 10 apr. 1621 i Stigsjö af bondeföräldrar i Solbergs by;under studietiden kallade han sig

Stigzelius, men bortlade detta namn, då han blef präst. Stud. i Upsala

19 jan. 1646, apologist i Hsands skola 1647, kollega i 1:a klassen 1650.

Prästv. 1 sept. 1652 i St. Jakobs kyrka i Sthm strax före drottn. Christinas

kröning. Kapellan i födelsesocknen Stigsjö 1654, där han af sin svärfader

Daniel Larsson 1658 köpte ett hemman i Smöråker. Insände 4 juli

1667 en ansökan om bättre bröd, under åberopande att han varit 8 år

kollega och 16 år tjänat som kapellan. Utn. till khde i Nordmaling 1670.

Angifves död 1679, men lefde ännu 14 mars 1680, då han underskrifvit en röklängd för socknen. Möjligt är, att han till och med lefvat in på följande

år.

G. (enl. Tunæus) 3 ggr: 1) m. en dotter af den förmögne hemmansägaren

Daniel Larsson i Brunne;

2) m. Elsa Brunnera, khden i Harmånger Ol. Brunnius' dotter och samsyster m. prof. M. Brunnerus i Upsala;

3) m. Anna Jonsdotter Wennman, borgaredotter fr. Umeå.

Af barnen, som antogo namnet Solander: Margareta, g. m. bonden Pehr -Daniels-son i Byn, Stigsjö s:n;

-Barbara, f. 1656, g. m. komm. i Nordmaling Jonas Atmarius;

-Elsa, g. 1685 m. en länsman Jon Bergquist; Martin, f. 1666, khde i Torsåker;

-Daniel, f. 1669, khde i Piteå.


FELAKTIGHETBygden:

Enlig Bygden ovan skulle Daniel Michaelis svärfader vara Daniel Larsson.

Andra anser att hans namn är Per Olofsson



DBN1674,11/2,§9:

Kyrkoherden, Vördige och Vällärde Hr. Daniel Solimontany angav för Rätten att en gammal kvinna inhyses på Kyrkovallen, Helga Russdtr vid namn, har för honom kungjort att en gift bonde Erik Olofsson iDjupsjö haver St. Marie tid om en natt i en stuga på Kyrkovallen gått ifrån sin säng till sin tjänstepigas Karin Tomasdotters säng om morgonen sedan han ut hade varit, legat där vid pass en timma, sedan upp stått och i sin egen säng sig lagt. Detta nu Helga för rätten och bekänner och säger sig höra dem talas vid i pigsängen, och tyckte intet annat kunna höra ände olovlig gär-ning tillhopa bedrev. Erich Olofsson bekände att han lade sig i hennes säng, av orsak att då han in kom var frusen och själv en skarpan eller hård säng hade. De bägge var för sig särskilt på tvenne dagars examinerande och allvarsam förmaning till sanningens bekännelse, på det högsta neka för olovlig gärning tillhopa, som han besynnerlig med hand å bok tillbjuda sin livliga ed avlägga, därför oskyldig vara. Han bekänner fuller - 3 Tolvöres-stycken till Helga sedan givit, att han sådant intet skulle utföra, och sig inågon vidlyftighet föra. Men såsom både han Erich och tjänstepigan stadigt för gärningen nekar, ochdet betygas att han i sitt giftostånd på 40 år tillbaka, så väl som i sin ung-dom har härtill hållet sig obesmittad. Kunde därför Nämnden dem till gärningen icke fälla, utan kän-de dem efter domar- regler för varandra fri, till dess bättre skäl framkomma som dem till saken binda kunde.


DBN1679,30/8,§5:

Kyrkoherden Vördige och Vällärde Hr. Daniel Solimontanus, angav att Sjul Olofssons barn om 4 1/2 årgammalt nu i denna sommar i Afuan är omkommit, begärandes att rannsakas måtte vem (som) är orsak till dess död. Fadern till barnet Siul Olofsson berättar att i hans hustrus och hans frånvaro haver lämnat barnet hemma i gården medan hon var efter en lövsäck till skogen. I hennes absens har barnet gått till grann hustrun, Båtsmans Herman Olofssons hustru Marta Eriksdotter, vilken som hon själv bekänner har tagit barnet med sig tillika med sitt eget och rott över älven till en kvarn och medan (hon) tilllagade kvarnen satte hon sitt eget barn om 1 1/2 år hos sig i kvarnhuset och de andra rageradein och ut genom dörren och allena gått ut på älvbacken som löper tvärt utför därest det vid båten har fallit i älven, och hu. Marta fann det strax igen dött i vattnet hos bemälde båt. Såsom bemälde hustru Martha utan föräldrarnas vetskap har tagit barnet med sig i båten över älven till kvarnen och inte vårdade sig om barnet och alltså kännes hon av Härads Rätten efter det 2:a. och 7:e. Cap. av Dråpmåla Balken likaledes för sin försummelse plikte Våda och Bot, nämligen 20 mk. smt. ?? Målsägandens egen sak för det övriga remitteras av poxam Ecliciasticum.


DBN1682,29/3,§3:

Hans Ärevördige Prosten och Kyrkoherden i Arnäs, Magister Esaias Grahn och Kyrkoherden i GrundsundaHr. Erich Djupedius, såsom bytesmän i Salig Kyrkoherdens i Nordmaling, Hr. Daniel Solimontanius Sterbhus varuti åtskilliga barnkullar tillhopa kommne äro, föreställde Rätten följande frågor att därmed komma Sterbhuset i riktighet och god skillnad.

1/. Om fadern som åtskilliga barnkullar efter sig lämnar må den ena kullen med någon tilldelan behugna, att därav de flera kullarna en märkelig saknad taga?

Varför Rätten sig förklarade, att ehuru väl en faderlig disposition har barn emellan en stor kraft och myndighet då man om den är viss och otvivelaktig. Så kan likväl en fader genom sitt Testamente icke prejudicera någotdera av sitt ligitima, som barnen tillkommer icke av faderns godvilja utan av Lagens förordning, vilken ligitima består uti 9 delar av all faderns egendom för alla barnen, och detav det 19:e. Capitlet Ärvda Balken Stl.

2/. Om tilldelan av oskifto till de omyndiga barnens föda och uppfostring icke må ske efter åldernså för den ena som för den andra? RÄTTEN: Det som av gott mån utav oskifto lägges till de små och omyndigas uppfostring propotioneras skäligt så efter Sterbhusets förmögenhet, som åldern av barnen, som än intet är komne till sina laga år. Dock anses därvid om Fadern själv något dem till uppfostring anslagit intra ligitimom som sagt, då därvid förbliver.

3/. Om sönderkulla ifall av posthume må taga arv med samkulla då modern lever?

RÄTTEN: Så länge någondera av föräldrarna lever kan sönderkulla icke komma till arvs med sam-kulla,utan modern och samkulla taga alltsammans och söderkulla gånge ifrån, efter Lagens klara ord i det 7:e. Capitlet Ärvda balken Stl.

4/. Om Modern må behålla sina fästnings och vignings-ringar under bytet?

RÄTTEN: Emedan det en gåva är och ett ibland de 5 Laga fång, behåller Modern ringarna.


DBN1682,29/3,§4:

Uppbjöds 1:a. gången 2 seland Jord i Sunnansjö den Kyrkoherden Sal. Hr. Daniel Solomontanius sålt har till Olof Olofsson Jerff för 20 daler kmt.






MEMO:

Skapad av Genney 4.0