Jakob Larsson ~1645–

Personanteckningar

ANMÄRKNING:

Enligt AGN1697,30/10,§2 skulle Jakob Larsson ha vuxna barn, som sålunda skulle finnas på annat hålloch isåfall borde vara födda runt 1660-1680

DBN1665,13/2,§5:

Ändock oppå Laga Tinget den 26 Martii 1664 Protocollerat vart att Hustru Rådgerd Jonasdotter Olof Swenssons Hustro i Brassbacka, var i uppenbart rykte och beskyllning kommen för Trollkonst eller Löfjeri, och om samma saks Utförande till denna tiden uppskjutit. Alltså blev därom nu rannsakat och avlupit som följer, Nämligen: Åtskilliga har fuller haft misstankar till henne Rågierdh sedan hon dit ifjärdingslaget kom, efter det hon större nytta än andra har haft av sin boskap. Dock icke sett eller förstått henne därutinnan något olovligt Medel bruka, eftersom tvenne Nämndemän, Nils Östensson iSunnansiö och Johan Persson i Baggård intygade, sammaledes bekände och hennes granne Jacob Larsson iBrattsbacka samt Pål Pålsson och Per Eskilsson i Agnäs, så väl som Johan Nilsson i Diupsiö och ErikOlofsson i Hyngelsböle att de allenast Misstankar till henne dragit hava, och icke tryggeligen kunna henne för löfjeri beskylla. Men Mårten Nilsson på Nyåkern med sin hustro och Johan Eskilsson i Orrbölet, har på Kyrkovallen beskyllt hustru Rågierdh för Löfjeri och hotat henne därför Tingföra, vilka nu henne icke ville eller kunde till saken binda.

Och emedan tvenne Nämndemän Zebbjörn Larsson och Per Aronsson i Öre vittnade, att hustru Rågierdh ideras by uppfödd är och där i byn - 40 år vistades förrän hon blev gift, och hela den tiden ställt sig ärligen och väl. Därtill betygade Cappelanen Herr Erich att han så väl som hans fader, kyrkoherden Hr. Johan, har henne ofta om denna handeln Examinerat, och på intet sätt kunnat pröva henne därutinnan brottslig vara eller velat sig skyldig känna.

Fördenskull, efter Lag och Domare regler, erkändes och dömdes hon hustro Rågierdh för samma tillmäleeller beskyllning, av denna ringa Rätten fri. Men Mårten i Nyåker med sin hustro och Svärmoder samtJohan Eskilsson i Orrböhlett och andra flere, som först henne Rågierdh i rop och rykte kommit har,sakfälldes efter - 20 Capitle

DBN1672,21/8,§5:

Brattsbackas byamän, och Jacob Larsson, som haver sig nedsatt med lov på Cronones allmänning vid Bjärten benämnd, har förenats skrifteligen om Skogen sig emellan, sålunda, att Jacob Larsson bliver efter Gouverneurens bifall besittandes vid Biärtten, och brukar de Fiske vatten och andra tillfällen däromkring, och så mycket han går ut för på Brassbacka skogen att nyttjas, så mycket skola Brassbackamän nyttja skogen vid Möösiön och dess fiske vatten, som ligger ovanför Biärtten, vilken förening avRätten gillades och dömdes fast att stå och icke återgå vid det straff lag förmår, och inte ändå stå som gjort och dömt är. Fördenskull haver ingen makt honom Jacob över samma förening att tränga eller någon förfång göra på bemälte Torp av Cronones skog däromkring vid Laga straff tillgörandes.

AGN1678,26/8,§2:

Befalldes Ländsman Per Östensson att stämma dessa efterskrivna, nämligen: Matts Olsson i Mjösjö, Matts Hindriksson i Armsjön, Jacob Larsson i Bjärten, Abraham Abrahamsson i Öndskasjön till nästa Ting, att de då tillstädes äro med sina skäl och skrifter hur de inkomna äro på Nordmalings fjällen.

DBN1681,4/11,§2:

Efter Publikation av åtskilliga Kungl. Förordningar, tillspordes om några nybyggen i detta Tingslagvar tillfinnandes och befanns dessa, Nämligen:

-Bjärten, Jacob Larsson på Cronones allmänning en mil ifrån Miösiöön, har sig först där nedersatt år1670, då herrar Commissarierna här var, på deras och Hr. Gouvernörens sedermera lov, och då han varCronones Båtsman och borta i tjänsten, blev breven för honom förstulne. Nämnden intygar honom med lov och minne här nedsatt, har och röjt något åker och äng. När han där på stället varit i fem år, togs han till Båtsman av socknen, fick sin huvudlega, gick allenast 3 år under fördubblingen, är intetrörlagder. Efter nu frihetsåren äro långt över förflutna, måste han efter Kungl. Majts. Skogsordning och skattläggning för ¼ hemman, doch suppliceras denne Jacob Larsson att skatten må begynnas år 1682.

DBN1681,4/11,§3:

Armsjön, Mats Hendriksson även vid samma tid som Jacob Larsson vid Bjärten sig nedsatt, intet tillstädes, skall uppvisa sina brev då med honom procederas som med de andra. Före detta inga andra utlagor gjort än Härads Hövdinge rätten och skjuts in i socknen.

DBN1686,19/2,§8:

Dito efterfrågades av Cronones Bef.man om inte Matts Hendriksson i Armsjön utgjort till Cronan utlagorna efter sitt Torp förrän år 1682 eller han sig där nedsatt 1682 och allena 3 års frihet njuta skulle och varför det icke skett. Då Matts Hindersson tillstädes var, som bekände sig inga utlagor förArmsiö torpet är gjort förrän år 1682, ej heller förmått det åstadkomma, ty först var det omöjligt för honom på 3 års tid upptaga ett Torp av villande Skogen att skatta. Sedan så kom han först hit år1673 och då till-satte en svår tid i Landet, så att han knappt kunde underhålla sitt liv, mycket mindre något Torpställe upptaga, vilket varade till år 1677 innan han begynte komma sig före, varpå hanår 1682 blev skattlagd, vilket sant var Nämnden betygade och vittnade. I lika måtto intygade Nämnden på tillfrågan att Matts Olofsson som sig nedsatt vid Mosjön år 1674 inga utlagor gjort till Cronanförrän år 1682 för den påkomna svåra tidens skull, även ock att Jacob Larsson i Bjärten, som år 1671 sig där nedsatt har ej heller skattat förän 1682, alldenskull han blev tagen till tredjeman när han på Torpet setat i 4 år, sedan till Båtsman. Emellertid blev torpet så gott som igen(växt), så atthan intet kunde komma sig före förrän år 1682 att skatta. Ej heller är dessa (andra) förrän år 1682om någon skatt tilltalade.

AGN1697,30/10,§2:

I saken mellan Nils Johansson i Agnäset kärande, och hustru Elisabet i Bierten för sig och sin man,Mats Hindersson svarande, angående avhindran ifrån tillträde till Torpet Bierten av Rot och Stubbe,det han och fått begynt skatta till Cronan för 6 seland När åldern (Jacob Larssons ålder?) tilltager och han ser sig ingen hjälp av barnen hava, upplåter han halva Torpet till Mats Hindersson ifrån Armsjön, hustru Lisabetas Man, emot 61 daler kmt. som han erkänner sig till honom skyldig, men året efter säljer hela Torpet till Nils Johansson för 100 daler kmt. varav Mats Hindersson skulle njuta sin betalning, Jacob Larsson själv det övriga, såsom han och 3 Rdaler skall uppburit av Nils Johansson, varpå Jacob Larsson (dödde) bort, och som Nils Johansson förmärkte att Mats Hindersson ifrån Armsiön och Erik Johansson ifrån Baggård ville avhindra honom ifrån Torpets tillträdande på ingångna köpmed Jocob Larsson, så uppgiver han Torpet för Crone hos Välbemälde Hr. Landshövdingen och emot löftebegär få det emottaga, vinner så tillstånd och order till Bef.mannen av den 10 November 1696 att varda inrymd på Bierten såsom Cronohemman, därhos Befallnings mannens order av den 5 Dec. 1696 till Ländsman att han honom förmedels Syn och värdering inställa skulle. Emellertid håller Nils Johansson ensidiga avtal med Mats Hindersson och Erik Johansson, så att han lovar Erik Johansson få bo på halvaTorpet med sig, och Mats Hindersson att över sommaren där förbliva jämte honom. Men när Nils Johansson nu förlidne Valborgsmässe med sitt bod skulle inflytta, ville varken Mats Hindersson eller ErikJohansson husen för honom utrymma, då Nils Johansson själv stiger till Mats Hinderssons fähus och bryter låset ifrån dörren att utdraga hans boskap och införa sin i detsamma. Mats Hinderssons hustru Lisabet och Nils Johanssons kommo i slagsmål med varandra, varpå Nils Johansson avrest och sig i Agnäset nedsatt. Nu klagar Nils Johansson att han våldsammeligen avdriven är, och påstår plikt, samt Torpet varda honom inrymt såsom Crone. Varemot hustru Lisbetha förebär sitt köp med Jacob Larsson ochavtal med Nils Johansson samt Laga försvar att njuta betalning för sin fordran innan hon avträder, vilket allt Rätten överlagt och;

1/. Som det befanns att Nils Johansson egenvilligt procederat, i ty han själv velat sig inrymma emot undfången order till Ländsman att torpet honom tillsynas skulle, så prövar Rätte honom intet fog ha att klaga över någon våldsamhet.

2/. Anbelangande själva Torpet och dess besittning; Så ehuruväl Bierten är ett Stubbrätts hemman varav förste inrättaren Jacob Larsson intet kunnat vräkas utan vedergällning för nedlagt arbete i följe av det 29 och 31 Capitlet Byggninga Balken ll. den han velat sig tillaccordera, först av Mats Hindersson, sedan av Nils Johansson, och Mats Hindersson därför vill vara närmare till besittningen dethan förr på sitt köp är inkommen. Likväl medan sådana hemman intet må försäljas utan Jordägarnas samtycke, Nils Johansson på sin ingångna köp med Jacob Larsson vunnit Välbemälde Hr. Landshövdingens tillstånd att få köpet tillträda. Ty skattar Rätten honom framför Mats Hindersson härtill befogad somefter Syn och Värdering kan njuta utlösen.

( Nils Johansson från Björna, se Själevad 1700-02-27 § 20.)