Per Eskilsson ~1630–

Personanteckningar

ANTECKNING:

Hummelholm 5

Här har jag ingen avvikande,uppfattning med undantag av tiden för Per Eskilsson, som bör ha tillträtt hemmanet 1681, eftersom det i db 1682 vintertinget § 16, som behandlar ödesmålen, heter om Johan Hanssons hemman att 3 sel av 6 var öde, men att Per Eskilsson, som tagit Johan Hanssons änka tillbjuder sig upptaga de 3 seland hans hemman tillhörigf'. Som jag nämnde härom sistens heter det i länsräkenskaperna 1678 (landsboken påg. 2406 - 2407) om Johan Hansson i Hummelholm "gick båtsman är nu dödoch hans änka ingen gärd förmår göra". Uppenbarligen har hustru Anna stått för hemmanet under mellantiden.

1689 tillträdde Johan Hanssons son Hans hemmanet - var han verkligen född 1662, som det verkar av dödboksnotisen? Och om han var det, varför tog han inte hand om hemmanet tidigare? 1688 men inte 1684finns en son mantalsskriven hos Per i Hummelholm. Alltnog flyttade Per och Anna till Hörnsjö och tillträdde det hemman på 7 sel, som Brita pigan stod för 1688.

Eftersom det ofta var släktskap som möjliggjorde sådana här omflyttningar, undrar jag om Per Eskilssons hustru hade någon förbindelse med den här släkten - var hon kanske dotter till Lars Matsson? (D.Brömster)

DBG1650,14/12,§3:

Erich Tomesson i Kiönssa haver slagit Pehr Eskilsson i Hörnsjö en blåning. Blev därföre efter det -13 Cap: i Sårmåla B:Saker 3 marker till treskiftes

DBG1650,14/12,§4:

Erich Tomesson i Kiönssa haver funnit en yxa som kom Pehr Eskilsson i Hönsiöö sine till och icke haver henne upplyst utan tagit dölzmåll där uppå. Erich blev därföre efter det - 12 Cap: i Stadslageni Tjuve B:Sak 40 marker till treskiftes

DBN1665,13/2,§2:

Kungjordes den förening som hustro Kerstin Persdotter i Agnäs med sin måg Per Eskilsson gjort haverförsta gången, angående ett Testamente som Testaments- skrivaren nogsamt betygar.

DBN1665,13/2,§5:

Ändock oppå Laga Tinget den 26 Martii 1664 Protocollerat vart att Hustru Rådgerd Jonasdotter Olof Swenssons Hustro i Brassbacka, var i uppenbart rykte och beskyllning kommen för Trollkonst eller Löfjeri, och om samma saks Utförande till denna tiden uppskjutit. Alltså blev därom nu rannsakat och avlupit som följer, Nämligen: Åtskilliga har fuller haft misstankar till henne Rågierdh sedan hon dit ifjärdingslaget kom, efter det hon större nytta än andra har haft av sin boskap. Dock icke sett eller förstått henne därutinnan något olovligt Medel bruka, eftersom tvenne Nämndemän, Nils Östensson iSunnansiö och Johan Persson i Baggård intygade, sammaledes bekände och hennes granne Jacob Larsson iBrattsbacka samt Pål Pålsson och Per Eskilsson i Agnäs, så väl som Johan Nilsson i Diupsiö och ErikOlofsson i Hyngelsböle att de allenast Misstankar till henne dragit hava, och icke tryggeligen kunna henne för löfjeri beskylla. Men Mårten Nilsson på Nyåkern med sin hustro och Johan Eskilsson i Orrbölet, har på Kyrkovallen beskyllt hu. Rågierdh för Löfjeri och hotat henne därför Tingföra, vilkanu henne icke ville eller kunde till saken binda.

Och emedan tvenne Nämndemän Zebbjörn Larsson och Per Aronsson i Öre vittnade, att hustru Rågierdh ideras by uppfödd är och där i byn - 40 år vistades förrän hon blev gift, och hela den tiden ställt sig ärligen och väl. Därtill betygade Cappelanen Herr Erich att han så väl som hans fader, kyrkoherden Hr. Johan, har henne ofta om denna handeln Examinerat, och på intet sätt kunnat pröva henne därutinnan brottslig vara eller velat sig skyldig känna.

Fördenskull, efter Lag och Domare regler, erkändes och dömdes hon hustro Rågierdh för samma tillmäleeller beskyllning, av denna ringa Rätten fri. Men Mårten i Nyåker med sin hustro och Svärmoder samtJohan Eskilsson i Orrböhlett och andra flere, som först henne Rågierdh i rop och rykte kommit har,sakfälldes efter - 20 Capitle

DBN1666,20/3,§1:

Per Eskilsson i Agnäs uppbjöd 2:a. gången sin svärmoders sytnings eller föregångsgåvor.

DBN1667,30/8,§7:

Det Testamente eller samsättning, som hustru Kerstin Persdotter i Agnäs till sin måg Per Eskilsson gjort haver, oppbjöds 3:e. gången.

DBN1668,13/8,§4:

Påwl, finne i Agnäs, anklagades av Pär Olofsson i Backu och Själa socken, att han haver hyst en tjuv, Gubb-Johan benämnd, en lång tid, som haver stulit ifrån sig och andra, årskillige saker och persedlar i silver och läder. Per Eskilsson och Mårten Hindersson i Agnäs betygade, att Påwl hyste bemälteGubb-Johan Kyndelsmässotid, något över 14 dagar, sedan varit till Umeå intill 14 dagar före Valborgsmässo, då kom han åter till Påwl och var där till Pingstdags-helgen, hade med sig en Kåna stadigt.Och uti samma helg, säjer Pär Olofsson i Backa, att Gubb-Johan stal hos sig och andra där i Själa socken, och emedan han dit var och stal var Kånan stadigt hos Påwl, oaktat att trenne bönder, Johan Ersson i Movattnet, Göran och Anders Persson i Gideå hava varit till Påwl och honom uppenbarat tjuvnaden som han har begånget, och bedit honom med sina grannar fasttaga. För skäliga orsker, pålades Påwlskaffa tjuven igen innan nästa Lands Ting, var och icke, skall han likväl då comparera och till tjuvnaden svara och det vid - 40 mk. straff.

DBN1670,7/1,§6:

Det Testamente som salig hustru Kerstin Persdotter i Agnäs till sin måg Per Eskilsson gjort haver och Anno 1667 den 30 augusti 3:e. gången uppbuden är, dömdes fast och gott att stå och därpå Confirmation givas. Helst emedan hennes son Per Persson i Hummelholm och Dottern i Ådalen icke ha häremot något lagligt klander infört, utan därtill sin samtycko givit.

DBN1671,23/8,§2:

Efter Per och Johan Eskilssöners vittnande i Agnäs blev avsagt att Olof och Per Pålssöner skall njuta hos sin styvmoder, att utbekomma deras arv, efter de sin moders arv, - 50 1/2 skylar Råg som är entredjepart av tvenne bolandsvedjor, välförståendes att de tillbaka giva tredjeparten utsäde och tionden, som deras fader salig Pål Pålsson allena utlade.

DBN1673,25/8,§4:

Per Eskilsson i Agnäs eftersöker 1 sädesland Jord ibm. på sina styvbarns vägnar, som i Pål Pålssonshemman därsammastädes skall vara inkommit utan betalning, som salig Påhl själv skall ha bekänt, dessutom på bemälda barns vägnar söker att få igenlösa - 2 seland av Påhl Påhlssons hemman för pänningar, som skall vara barnens börd. Och såsom saken är över - 30 år gammal och sedermera har stått trennebyten, både efter gamle Påhl såväl som sonen Påwel Påwelsson och hans förra hustro, därför synes det obilligt emot Kungl. Resolutioner nu vid denna tiden efter sådant söka, emedan ingen på så lång tid därefter sökt haver. Är de nu och 3 grannar i byn som besitta 8 seland vardera, som och efter nu nyligen ankommen Kungl. Resolution ej tillstås att rivas eller söndras.

DBN1674,17/8,§2:

Per Eskilsson i Agnäs klagade på Olof Olofsson i Brattsbacka att han i förlidna sommar, haver förövat fiskeri på Cronans allmänning i Holmsiöön, begärandes av Rätten att honom sådant måtte bli förtaget, han vill för samma Holmsiöö ha en skälig fisketaxa. Därtill svarade bemälde Oloff Olofsson, bevisandes att samma Holmsiöön är liggandes till fjälls 8 gamla milar ifrån Agnäs by, därest han av det tillfälle en gång eller några fiskat haver eftersom han är i uppsåt och nu av Rätten begär kunna få därsammastädes få upptaga sig Hemman eller Torpställe och därför göra Cronan skatterättighet, och lovade till dess större säkerhet prestera Löfte.

RESOLUTION: Rätten pålade Oloff Olofsson att förskaffa nöjaktig Caution och blev alltså honom dettatill attestatum....att samma Holmsiöön nu ligger på Cronans allmänning och till ......... vilket till Hans Exellens Hr. Gouvernören blev Remitterat.

DBN1681,4/11,§8:

( Sisla ) Cecilia Andersdotters fullmäktig Jonas Andersson ifrån Sidensjö socken, tilltalte BåtsmanPell Pährsson Styfs huvudvärd Erik Johansson i Mo, om resten av huvudlegan till hans gälds avbetalning uti Sidensiöö hos en och annan för vilken skuld Sissla gått i Caution. Erich Joensson tillstädessvarar, Per Eskilsson i Agnäs hava förbud på Resten till dess Gälden i Sidensiöö bevisas. Bägge beropa sig på Tingsdom som intet är vid handen.

RESOLUTION: Emedan varken någon längd på skulden i Sidensiöö, ej heller Tingsdomen som parterna sigpåberopa är vid handen, ty uppsättes detta ärende till nästa Ting därtill Käranden hu. Sissla skallvara förtänkt ? inkomma med bevis att skulden är riktig. Jämväl svaranden inkomme med Tingsdomen ochresten ? till ett lagligt utslag. Och vari Erich Jonsson anbefaller ingendera nå-gon betalning följa låta innan lagligt utslag.

DBN1682,29/3,§19:

Dito rannsakades över Öde i detta Tingslag, uppå hans Exellens Hr. Gouvernörens order och befanns:

4/. I Hummellholm öde 19 1/2 seland Nämligen: Pål Anderssons hemman 7 seland som öde legat från år 1678, är åter upptagna till bruks år 1681 på frihet. De 12 1/2 seland hava öde legat från år 1675,är utav åtskilliga hemman, Nämligen: Av Erik Perssons hemman 3 seland som varit helt 6 seland Lars Perssons hemman 3 seland som varit helt 6 seland och Per Larssons hemman 3 1/2 seland som varit helt 6 1/2 seland Ingen avdelt denna öde Jord ifrån de övriga, utan åboerna lagt varannan Teg öde avoförmögenhet, ej heller finnes denna Jord med uppbud vara Lagfaren.

Per Eskilsson som tagit Johan Hanssons änka tillbjuder sig upptaga de 3 seland som honom tillhörer.Pehr Larsson begär upptaga sina 3 seland För år 1681 har Lars Persson och Pehr Larsson hö slagit på 6 seland av denna Jord, beropa sig på Härads Rättens lov, den de till nästa Ting skola fram bevisa

DBN1683,23/3,§3:

Lars Persson i Hummelholm kärade till sin granne Per Eskilsson om lag uti fångande av en Björn som Pehr Eskilsson sedermera fällt, begärandes sin andel av djuret. Pehr Eskilsson svarade Lars Pehrssonvarken djuret rest, kringränt eller fällt, utan allenast i 2 dagar följt efter djuret, sedan gick ibygden att sömma skor. 14 dagar efter att Laget var, allt kommer han till skogs, kringränner djuretsom han intet annat märka kunde, in i Novembris 1682 och åter Kyndelsmässotiden år 1683 slår han Björn, om det var samma djur eller intet kan han icke säga.

RESOLUTION: Emedan Laget icke kan räknas över tredje dygnet och Per Eskilsson ringat Björnen 14 dagar sedan spåren första gången övergavs, så att man icke säkert vet om det varit densamma, ty är skäligt att pehr Eskilsson som denna Björn ringat och slagit, njuter honom allena för sitt arbete och för sin egen vågan.

AGN1696,6/2,§29:

Per Mattsson i Nyåker utfodrade av sin farbroder Olof Mattsson såsom sin förmyndare innestående arvi Agnäset 66 daler kmt och 1½ tunna råg som honom tillfallit är efter fadern Matts Mattsson, varpå han sade sig allena uppburit en kista och sju skäl råg, vilken skuld Olof Mattsson sade flyta av hansfaders båtsmanstånd som var 200 daler kmt varpå 134 daler kmt är betalt och allena desse 66 daler kmt återstår för dem han menar sig vara förskont i följe av den nya förordningen som upphäver sådanagamla fordringar på båtsmanstånden över 100 daler kmt. Men Per Mattsson uppgav att vid bytet år 1680efter styvfadern Per Eskilsson i Agnäset är avsatt egendom till fulla ståndets avbetalning påståendes så mycket, skäligen bör sluta sin betalning utan avkortning helst Olof Mattsson varit hans förmyndare som intet bör komma till godo att han utdragit tiden med dess betalning vilken Rätten överladeoch emedan det befanns av upprättade byteslängd den 28 maj 1680 att resten av båtsmansståndet till 109 daler kmt då är upptaget till betalning på det sättet att av sterbhusegendomen avsattes till 69 daler kmt som Olof Mattsson emottagit att härtill utnyttja jämt hemmanet, och 40 daler kmt skulle Olof Mattsson själv svara som hemmanet emottog, därhos om nu ståndet intet högre skulle räknas än till100 daler kmt borde sonen i minstone där av 66 daler kmt på så att om något över förordningen är betalt, så är det avkortat, det Olof Mattsson själv såsom förmyndare bort taga i det, ty dömes Olof Mattsson i Agnäset till Per Mattsson att betala 63 daler 16 öre kmt, då kistan är avdragen för 2 daler16 öre, och som Per Mattsson tillstår sig uppburet sju skäl råg, så återstår allena så den fem skälsom Olof Mattsson även dömes att betala antingen med råg eller 10 daler kmt