Pål Pålsson 1618–1729
Kön: Man Levnadsålder: ≈111
Levnadsbana
Alternativt namn | Pål Pålsson |
Alternativt namn | Pål Pålsson |
Född | 1618 Viksjö finnmark,Viksjö |
Död (≈111) | 1729-02-24 Agnäs,Nordmaling |
111 år, D Matt=24/2 | |
Begravd (≈111) | 1729-02-24 |
Notering | ANTECKNING: Pål Pålsson II var född i Viksjö finnmark 1618,innan föräldrarna flyttade till Agnäs 1638 eller strax därefter. I slutet av 1640-talet och under 1650-talet var Pål Pålsson II bonde i Agnäs på 8 seland.Detta hemman hade han sammanfört genom köp från Per Mattsson,genom eget arv,genom förvärv från systrarna Anna,Beata och Sofia,samt genom gåva från brodern Matts (1 1/2 seland enligt DB Nordmaling,1649,17/2,§9). Bröderna Pål Pålsson II och Mats Pålsson I verkade bruka jorden tillsammans,där de vardera hade 8 seland.Matts Pålsson I dog omkring 1659 och hans änka (dotter till Per Persson) gifte om sig med Per Eskilsson och då verkade sambruket upphöra. Efter Pål Pålsson II:s död ca. 1670 gifte änkan Anna Persdotter om sig med Olof Larsson från Brattsbacka.Efter Anna Persdotters död gifte Olof Larsson om sig med Gunilla Nilsdotter.Vi har nu här fåtten typisk kedja av giftermål,som visar hur viktiga bägge parterna,man och hustru,var i en familj under medeltiden. DBN1649,17/2,§7: Efter såsom Pål Pålsson och Mats Pålsson i Agnäs hava stort besvär uppstådt hemma i gården efter deras föräldrars frånfälle / framför de andra syskonen / och för än som arvskiftet skedde, alltså tillstås dem nu till en begynnelse och vidare besked uppå sin mödho och arbete som de havt haver, att njuta de -- 4 tunnor råg som av onyttan Lått tagen är, och på den Swedan Utsått som de efter föräldrarnas död huggit haver och dem med rätta tillhörer efter Nämndens samtycke. DBN1647,6/12,§7: E. dh.? 15 seland i Agnäset som äro skrivna öde ifrån 1634 och likväl varit i fullt bruk, den PerMattsson haver brukat. Men hans granne Påhl haver i 6 år skattat -- 15 seland och i 3 år 12 seland och allt lika god och brukad jord, och det allt efter Tolvmäns skepelse. Peder Mattsson haver i 8 årskattat 2 seland och 3 daler om år. Bliver -- 24 mk, äger 1 sto och 5 kor och bekänner sig intet bliva mera än 1 ko och ingen häst när han kom dit. DBN1647,6/12,§2/12: Pål Pålsson i Agnäs i Agnäset räckte Per Mattsson sin granne handen att giva honom sine utlagde penningar för hans jord där i Agnäset, Nämligen - 60 daler kmt. så att Påwell bliver boendes där i Agnäset, och Pehr Mattsson efter han aldrig uti 11 års tid haver gjort någre utlagor. söker sig hemvist var han kan. DBN1649,17/2,§9: Blev avdömt att Pål Pålsson i Agnäs skall bekomma fastebrev på efterföljande Jord i samma by liggandes, nämligen av Per Mattsson ibm. haver han köpt 4 sel. och därföre -- 20 dr. kmt. givit som han för honom i Cronones ränta utlagt haver, och därmed är samma jord till fullo nog betalat, vilken jord Per Mattsson (där) förut av Anders Andersson i Sunnansiö köpt haver, och är ibland de -- 15 sel. somhan Anno 1638 den 10 dec. haver bekommit dombrev oppå. DBN1649,17/2,§11: Item (likaså) haver föreskrivne Pål Pålssons finnes broder, Matz Pålsson vid namn, givit benämnde sin broder 1 1/2 seland Jord uti faddergåvor som och i Agnäs liggandes är, och Påhl åter givit sin broder Matz - 3 lod Silfver och 1 Rdr. uti vänn - eller gengåvo. Alltså bliver nu - 8 seland tillhopa,hele Påwelz Teg eller Jord i Agnäset. DBN1649,19/11,§8: Länsman Östen Persson, Nils Östensson i Sunnansjö, Olof Håkansson i Hyngelsbölet och Jacob Åsmundsson i Lögdeå skola strax efter nästkommande Valborgsmässo, syna om den svedjan som Lars Olofsson i Brattsbacka klagar att Pål Pålsson i Agnäs skall hava oppå hans skog huggit, och om sådant nästkommande Laga Ting besked göra. DBN1651,1/8,§6: Anbelangande den Rågswedjan som Anno 1649 den 17 februari Pål och Matts Pålsson söner i Agnäs tilldömd blev, så befinnes nu deras broder Anders Pålsson efter sin kvot av den förste utsäden njutit. Men bemälte Påwell och Mats vilja nu sin broder Anders förvägra icke med sig uti den andra säden och årsväxten delaktig vara. RESOLUTION: Är avsagt och beslutit, att Anders Påhlsson efter sin kvot av den andra utsäden ävensom bemälte Påwell och Matts njuta och bekomma skall, dock så därhos förståendes, att han sina bröder för utsädet efter sin lott och något arbete vedergäller och betalar. DBN1665,13/2,§5: Ändock oppå Laga Tinget den 26 Martii 1664 Protocollerat vart att Hustru Rådgerd Jonasdotter Olof Swenssons Hustro i Brassbacka, var i uppenbart rykte och beskyllning kommen för Trollkonst eller Löfjeri, och om samma saks Utförande till denna tiden uppskjutit. Alltså blev därom nu rannsakat och avlupit som följer, Nämligen: Åtskilliga har fuller haft misstankar till henne Rågierdh sedan hon dit i fjärdingslaget kom, efter det hon större nytta än andra har haft av sin boskap. Dock icke sett eller förstått henne därutinnan något olovligt Medel bruka, eftersom tvenne Nämndemän, Nils Östensson iSunnansiö och Johan Persson i Baggård intygade, sammaledes bekände och hennes granne Jacob Larsson i Brattsbacka samt Pål Pålsson och Per Eskilsson i Agnäs, så väl som Johan Nilsson i Diupsiö och Erik Olofsson i Hyngelsböle att de allenast Misstankar till henne dragit hava, och icke tryggeligen kunna henne för löfjeri beskylla. Men Mårten Nilsson på Nyåkern med sin hustro och Johan Eskilsson i Orrbölet, har på Kyrkovallen beskyllt hu. Rågierdh för Löfjeri och hotat henne därför Tingföra, vilkanu henne icke ville eller kunde till saken binda. Och emedan tvenne Nämndemän Zebbjörn Larsson och Per Aronsson i Öre vittnade, att hu. Rågierdh i deras by uppfödd är och där i byn - 40 år vistades förrän hon blev gift, och hela den tiden ställt sigärligen och väl. Därtill betygade Cappelanen Herr Erich att han så väl som hans fader, kyrkoherden Hr. Johan, har henne ofta om denna handeln Examinerat, och på intet sätt kunnat pröva henne därutinnan brottslig vara eller velat sig skyldig känna. Fördenskull, efter Lag och Domare regler, erkändes och dömdes hon hustro Rågierdh för samma tillmäle eller beskyllning, av denna ringa Rätten fri. Men Mårten i Nyåker med sin hustro och Svärmoder samt Johan Eskilsson i Orrböhlett och andra flere, som först henne Rågierdh i rop och rykte kommit har,sakfälldes efter - 20 Capitle DBN1668,13/8,§4: Påwl, finne i Agnäs, anklagades av Pär Olofsson i Backu och Själa socken, att han haver hyst en tjuv, Gubb-Johan benämnd, en lång tid, som haver stulit ifrån sig och andra, årskillige saker och persedlar i silver och läder. Per Eskilsson och Mårten Hindersson i Agnäs betygade, att Påwl hyste bemälte Gubb-Johan Kyndelsmässotid, något över 14 dagar, sedan varit till Umeå intill 14 dagar före Valborgsmässo, då kom han åter till Påwl och var där till Pingstdagshelgen, hade med sig en Kåna stadigt. Och uti samma helg, säjer Pär Olofsson i Backa, att Gubb-Johan stal hos sig och andra där i Själa socken, och emedan han dit var och stal var Kånan stadigt hos Påwl, oaktat att trenne bönder, Johan Ersson i Movattnet, Göran och Anders Persson i Gideå hava varit till Påwl och honom uppenbarat tjuvnaden som han har begånget, och bedit honom med sina grannar fasttaga. För skäliga orsker, pålades Påwlskaffa tjuven igen innan nästa Lands Ting, var och icke, skall han likväl då comparera och till tjuvnaden svara och det vid - 40 mk. straff. DBN1673,25/8,§4: Per Eskilsson i Agnäs eftersöker 1 sädesland Jord ibm. på sina styvbarns vägnar, som i Pål Pålssonshemman därsammastädes skall vara inkommit utan betalning, som salig Påhl själv skall ha bekänt, dessutom på bemälda barns vägnar söker att få igenlösa - 2 seland av Påhl Påhlssons hemman för pänningar, som skall vara barnens börd. Och såsom saken är över - 30 år gammal och sedermera har stått trenne byten, både efter gamle Påhl såväl som sonen Påwel Påwelsson och hans förra hustro, därför synes det obilligt emot Kungl. Resolutioner nu vid denna tiden efter sådant söka, emedan ingen på så lång tid därefter sökt haver. Är de nu och 3 grannar i byn som besitta 8 seland vardera, som och efter nu nyligen ankommen Kungl. Resolution ej tillstås att rivas eller söndras. MEMO: |
Familj 1
Maka: | Privat |
Familj 2
Maka: | Privat |
Familj 3
Maka: | |
Barn: |
Personanteckningar
ANTECKNING:
Att det funnits 3 generationer med namnet Pål Pålsson fram till 1729 är nu acepterat.Detta innebär ocksa att Pål Pålsson III ej var 111 år vid sin död men väl ca 80 år.Som bevis för detta kan hänvisastill bl.a.:
-Protokollet från dräprättegången 1686 och de fylliga personuppgifter som nämns där.
-Inskrivningen som inhyses hos sonel Daniel 1712-13.Enligt riksdagsbeslut 1652/55 avfördes man som mantalsskriven vid 63 års ålder om man fortfarande ej var ägare till hemmanet.Med detta som bakgrundbör Pål Pålsson III vara född 1649 och då följakligen 79 år vid sin död. 1729.Hustrun Anna avfördes1711 och bör enligt samma synsätt vara född 1647 och därmed 97 år vid sin död 1744.
-Pål Pålsson besökte,som ensam besökare från Agnäs,kyrkan andra storbönsöndagen 1724.Är det troligtatt en 106 åring skulle ta sig de ca 5 milen genom väglös terräng för att besöka kyrkan.Det bör ha varit en tillräcklig stor prestation för Pål Pålsson III som 1724 bör ha varit 75 år.
Pål Pålsson III var bonde i Agnäs och det verkar som han och hans bror Mats Pålsson II hade något slags sambruk.Under större delen av 1670-talet står Pål som mantalsskrivningsbonde (mtl 1670-88). Under 80-talet fram till knivdråpet 1686 står Mats Pålsson II som ägare.
Men trots allt så finns följande i Nordmalings DB,C:1,s133
Die S; Mattie 1729 Pål Pålsson ifrån Agnäs född 1618 -- 111 år
ANM: D Mattie =24/2 1729
ANTECKNING:
Pål Pålsson II var född i Viksjö finnmark 1618,innan föräldrarna flyttade till Agnäs 1638 eller strax därefter.
I slutet av 1640-talet och under 1650-talet var Pål Pålsson II bonde i Agnäs på 8 seland.Detta hemman hade han sammanfört genom köp från Per Mattsson,genom eget arv,genom förvärv från systrarna Anna,Beata och Sofia,samt genom gåva från brodern Matts (1 1/2 seland enligt DB Nordmaling,1649,17/2,§9).
Bröderna Pål Pålsson II och Mats Pålsson I verkade bruka jorden tillsammans,där de vardera hade 8 seland.Matts Pålsson I dog omkring 1659 och hans änka (dotter till Per Persson) gifte om sig med Per Eskilsson och då verkade sambruket upphöra.
Efter Pål Pålsson II:s död ca. 1670 gifte änkan Anna Persdotter om sig med Olof Larsson från Brattsbacka.Efter Anna Persdotters död gifte Olof Larsson om sig med Gunilla Nilsdotter.Vi har nu här fåtten typisk kedja av giftermål,som visar hur viktiga bägge parterna,man och hustru,var i en familj under medeltiden.
DBN1649,17/2,§7:
Efter såsom Pål Pålsson och Mats Pålsson i Agnäs hava stort besvär uppstådt hemma i gården efter deras föräldrars frånfälle / framför de andra syskonen / och för än som arvskiftet skedde, alltså tillstås dem nu till en begynnelse och vidare besked uppå sin mödho och arbete som de havt haver, att njuta de -- 4 tunnor råg som av onyttan Lått tagen är, och på den Swedan Utsått som de efter föräldrarnas död huggit haver och dem med rätta tillhörer efter Nämndens samtycke.
DBN1647,6/12,§7:
E. dh.? 15 seland i Agnäset som äro skrivna öde ifrån 1634 och likväl varit i fullt bruk, den PerMattsson haver brukat. Men hans granne Påhl haver i 6 år skattat -- 15 seland och i 3 år 12 seland och allt lika god och brukad jord, och det allt efter Tolvmäns skepelse. Peder Mattsson haver i 8 årskattat 2 seland och 3 daler om år. Bliver -- 24 mk, äger 1 sto och 5 kor och bekänner sig intet bliva mera än 1 ko och ingen häst när han kom dit.
DBN1647,6/12,§2/12:
Pål Pålsson i Agnäs i Agnäset räckte Per Mattsson sin granne handen att giva honom sine utlagde penningar för hans jord där i Agnäset, Nämligen - 60 daler kmt. så att Påwell bliver boendes där i Agnäset, och Pehr Mattsson efter han aldrig uti 11 års tid haver gjort någre utlagor. söker sig hemvist var han kan.
DBN1649,17/2,§9:
Blev avdömt att Pål Pålsson i Agnäs skall bekomma fastebrev på efterföljande Jord i samma by liggandes, nämligen av Per Mattsson ibm. haver han köpt 4 sel. och därföre -- 20 dr. kmt. givit som han förhonom i Cronones ränta utlagt haver, och därmed är samma jord till fullo nog betalat, vilken jord Per Mattsson (där) förut av Anders Andersson i Sunnansiö köpt haver, och är ibland de -- 15 sel. somhan Anno 1638 den 10 dec. haver bekommit dombrev oppå.
DBN1649,17/2,§11:
Item (likaså) haver föreskrivne Pål Pålssons finnes broder, Matz Pålsson vid namn, givit benämnde sin broder 1 1/2 seland Jord uti faddergåvor som och i Agnäs liggandes är, och Påhl åter givit sin broder Matz - 3 lod Silfver och 1 Rdr. uti vänn - eller gengåvo. Alltså bliver nu - 8 seland tillhopa,hele Påwelz Teg eller Jord i Agnäset.
DBN1649,19/11,§8:
Länsman Östen Persson, Nils Östensson i Sunnansjö, Olof Håkansson i Hyngelsbölet och Jacob Åsmundsson i Lögdeå skola strax efter nästkommande Valborgsmässo, syna om den svedjan som Lars Olofsson i Brattsbacka klagar att Pål Pålsson i Agnäs skall hava oppå hans skog huggit, och om sådant nästkommande Laga Ting besked göra.
DBN1651,1/8,§6:
Anbelangande den Rågswedjan som Anno 1649 den 17 februari Pål och Matts Pålsson söner i Agnäs tilldömd blev, så befinnes nu deras broder Anders Pålsson efter sin kvot av den förste utsäden njutit. Menbemälte Påwell och Mats vilja nu sin broder Anders förvägra icke med sig uti den andra säden och årsväxten delaktig vara.
RESOLUTION: Är avsagt och beslutit, att Anders Påhlsson efter sin kvot av den andra utsäden ävensombemälte Påwell och Matts njuta och bekomma skall, dock så därhos förståendes, att han sina bröder för utsädet efter sin lott och något arbete vedergäller och betalar.
DBN1665,13/2,§5:
Ändock oppå Laga Tinget den 26 Martii 1664 Protocollerat vart att Hustru Rådgerd Jonasdotter Olof Swenssons Hustro i Brassbacka, var i uppenbart rykte och beskyllning kommen för Trollkonst eller Löfjeri, och om samma saks Utförande till denna tiden uppskjutit. Alltså blev därom nu rannsakat och avlupit som följer, Nämligen: Åtskilliga har fuller haft misstankar till henne Rågierdh sedan hon dit ifjärdingslaget kom, efter det hon större nytta än andra har haft av sin boskap. Dock icke sett eller förstått henne därutinnan något olovligt Medel bruka, eftersom tvenne Nämndemän, Nils Östensson iSunnansiö och Johan Persson i Baggård intygade, sammaledes bekände och hennes granne Jacob Larsson iBrattsbacka samt Pål Pålsson och Per Eskilsson i Agnäs, så väl som Johan Nilsson i Diupsiö och ErikOlofsson i Hyngelsböle att de allenast Misstankar till henne dragit hava, och icke tryggeligen kunna henne för löfjeri beskylla. Men Mårten Nilsson på Nyåkern med sin hustro och Johan Eskilsson i Orrbölet, har på Kyrkovallen beskyllt hu. Rågierdh för Löfjeri och hotat henne därför Tingföra, vilkanu henne icke ville eller kunde till saken binda.
Och emedan tvenne Nämndemän Zebbjörn Larsson och Per Aronsson i Öre vittnade, att hu. Rågierdh i deras by uppfödd är och där i byn - 40 år vistades förrän hon blev gift, och hela den tiden ställt sigärligen och väl. Därtill betygade Cappelanen Herr Erich att han så väl som hans fader, kyrkoherden Hr. Johan, har henne ofta om denna handeln Examinerat, och på intet sätt kunnat pröva henne därutinnan brottslig vara eller velat sig skyldig känna.
Fördenskull, efter Lag och Domare regler, erkändes och dömdes hon hustro Rågierdh för samma tillmäleeller beskyllning, av denna ringa Rätten fri. Men Mårten i Nyåker med sin hustro och Svärmoder samtJohan Eskilsson i Orrböhlett och andra flere, som först henne Rågierdh i rop och rykte kommit har,sakfälldes efter - 20 Capitle
DBN1668,13/8,§4:
Påwl, finne i Agnäs, anklagades av Pär Olofsson i Backu och Själa socken, att han haver hyst en tjuv, Gubb-Johan benämnd, en lång tid, som haver stulit ifrån sig och andra, årskillige saker och persedlar i silver och läder. Per Eskilsson och Mårten Hindersson i Agnäs betygade, att Påwl hyste bemälteGubb-Johan Kyndelsmässotid, något över 14 dagar, sedan varit till Umeå intill 14 dagar före Valborgsmässo, då kom han åter till Påwl och var där till Pingstdagshelgen, hade med sig en Kåna stadigt. Och uti samma helg, säjer Pär Olofsson i Backa, att Gubb-Johan stal hos sig och andra där i Själa socken, och emedan han dit var och stal var Kånan stadigt hos Påwl, oaktat att trenne bönder, Johan Ersson i Movattnet, Göran och Anders Persson i Gideå hava varit till Påwl och honom uppenbarat tjuvnaden som han har begånget, och bedit honom med sina grannar fasttaga. För skäliga orsker, pålades Påwlskaffa tjuven igen innan nästa Lands Ting, var och icke, skall han likväl då comparera och till tjuvnaden svara och det vid - 40 mk. straff.
DBN1673,25/8,§4:
Per Eskilsson i Agnäs eftersöker 1 sädesland Jord ibm. på sina styvbarns vägnar, som i Pål Pålssonshemman därsammastädes skall vara inkommit utan betalning, som salig Påhl själv skall ha bekänt, dessutom på bemälda barns vägnar söker att få igenlösa - 2 seland av Påhl Påhlssons hemman för pänningar, som skall vara barnens börd. Och såsom saken är över - 30 år gammal och sedermera har stått trennebyten, både efter gamle Påhl såväl som sonen Påwel Påwelsson och hans förra hustro, därför synes det obilligt emot Kungl. Resolutioner nu vid denna tiden efter sådant söka, emedan ingen på så lång tid därefter sökt haver. Är de nu och 3 grannar i byn som besitta 8 seland vardera, som och efter nu nyligen ankommen Kungl. Resolution ej tillstås att rivas eller söndras.
MEMO: